DEL I På tröskeln in… - Doria

DEL II Studiens hermeneutiska landskap
4. KUNSKAPSTEORETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
43
Där orden saknas, finns ingenting.
Gadamer 1997, s. 212.
Presentationen av det metodologiska landskapet ger en första situering av den sakförståelse
genom vilken forskningstemat fått sina kunskapsteoretiska konturer. 144 Dess bärande struktur
utgörs av hermeneutiken utifrån att studiens intressesfär fokuserar människans befintlighet inte
bara som existens utan också som språk och text. Oavsett om man söker utveckla kunskap om
den konkreta eller abstrakta verkligheten är det hermeneutiska kunskapsintressets kontext i
elementär mening språket. I det syfte redogörs för vilket förhållande språket och hermeneutiken
ses här ha i den vårdvetenskapliga kunskapens tjänst. Därefter kommenteras texters och
metaforers möjligheter, samt vad som här avses med kontextualisering.
Språk och förståelse
Den gemensamma verkligheten är inbyggd i språket. Utgående från denna uppfattning är språket
ytterst betydelsefullt såväl ontologiskt som hermeneutiskt i vårdforskningen. Av vilka skäl är det
så? Som ovanstående citat ger uttryck åt, äger en förståelse i hermeneutisk mening rum inte bara
i språket utan också genom språket, vilket representerar en central utgångspunkt. Sålunda ses all
förståelse vara språkligt baserad. 145
Vårt språk är vår verklighet och anger gränserna för våra möjligheter att tillgodogöra oss
verklighetens potential till förmån för hälsa. 146 Detta överensstämmer med den gadamerska
synen att språket utgör den gräns som inte kan överträdas. Varat som förstås är med andra ord
språkligt. En förenklad verklighetsuppfattning medför inte sällan förenklade
144
Jfr Ödman 1994.
145
Enligt Gadamer (2003, s. 123): ”Ty vad alla i grund och botten tänker, det finns så att säga lagrat i språket och är
därmed gripbart och begripligt.”
146
Eriksson 1991, Kasén 2002.