DEL I På tröskeln in… - Doria

More documents

Recommendations

Info

90 Värt att notera är att ‘rymd’ helt saknar släktskap med ‘plats’. Av de betydelser som förutom ‘kapacitet’, ‘förmåga’ och ‘utrymme’ varit de mest frekventa och som kan vara intressanta för vårdvetenskapen, tas bindningarna ‘himmel’, ‘perspektiv, ‘avstånd’ och ‘utsträckning’ med för fortsatt utredning. De mest framträdande synonymerna till ‘rymd’ utgörs av ‘vidd’, ‘omfång’, ‘volym’, ‘utrymme’, ’innehåll’, ’himlen’, ’himlavalvet’, ’etern’ och ’luften’. De kan tillsammans tolkas föreställa såväl räckvidd som rymlighet, vilket förekom redan i begreppets gamla germanska betydelser av vidd och något rymligt. 331 Det semantiska fältet för ‘rymd’ fördelar sig i två rakt motsatta inriktningar. Å ena sidan finns dimensionen ‘kapacitet’ med nära samband med ‘förmåga’. Detta kan förslagsvis tyda på förmåga och kapacitet att belastas genom betydelsen lastdryghet, djup och perspektiv. Detta kan ses vara sammanhängande med att ’rymden’ mestadels framträder genom kvaliteten himmel innefattande betydelser som valvet, luft och atmosfär samtidigt som det överraskande förekommer även fäste som en kvalité hos ’rymden’. Å andra sidan finns dimensionen ‘himmel’ beskriven som himlavalvet och till och med som himmelriket, som i sin tur pekar i riktning mot oändlighet. ‘Avstånd’ innefattar distans men också håll och mellanrum. ‘Perspektiv’ ses bestå av såväl vy som möjlighet framåt i tiden, liksom utsikt, överblick och horisont. Detta kan tolkas sammanhänga med ‘utsträckning’, det vill säga utvidgning och förlängning i tid eller i rum. Dessa tre tillsammans med ‘utrymme’ kan ses som aspekter av det semantiska fältet med endast svagt samband med ‘rymd’. ’Rymd’ innefattar på så sätt egenskaper som sammantaget pekar starkt i riktning mot förmåga att ta emot och ge plats och som i sin tur förutsätter rörlighet, böjlighet och mångsidighet hos rummet. Utredning av begreppet ‘utrymme’ I fråga om begreppet ‘utrymme’ och dess etymologi konstaterar Wessén 332 kortfattat att 331 Jfr Wessén 1973. 332 Wessén 1973.
91 begreppet i fornsvenskans utryme hade betydelsen plats att utbreda sig till. 333 Allt som allt anträffas 30 synonymer till ‘utrymme’ (bilaga 6). Bland de mest frekventa betydelserna finns ‘plats’ och ‘lokalitet’. 334 Urvalet till en diskriminerande utredning sker på både kvantitativ och kvalitativ grund och består av ‘lokal’, ’lokalitet’, ‘område’, ‘tillfälle’, ‘möjlighet’ samt ‘frihet’. När det gäller begreppet ‘rums’ betydelsefält har tidigare angivits bindningar till såväl ’område’ som ’mellanrum’ och ’öppning’. Något överraskande visar det sig dock när det gäller ’utrymme’ att trots begreppets påtagligt rumsliga konnotationer anges inga bindningar till varken ‘mellanrum’ eller ’öppning’. Det är också värt att notera att som synonym anges ‘rymd’ inte av någon av författarna under hela 1900-talet. RUM UTRYMME PLATS LOKALITET ortlighet belägenhet bundenhet ställe utrymme TILLFÄLLE tidpunkt situation utväg chans stund ögonblick Figur 5. Semantiskt fält över ’utrymme’ LOKAL MÖJLIGHET Synonymitetsgrad > 90% Synonymitetsgrad 80-90% Synonymitetsgrad 60-79% Synonymitetsgrad 40-59% FRIHET tvånglöshet obundenhet tillstånd förmåga befrielse tillåtelse närgångenhet egenmäktighet självsvåldighet oförskämdhet OMRÅDE 333 Hellqvist (1948) inkluderar inte begreppet. 334 Generellt gäller att synonymer, som används enbart i bildlika betydelser, är svåra att analysera beroende på att de ofta endast hänvisar till förklaringar eller snarlika synonymer. Ett sådant är t.ex. ‘spelrum’, som refererar till utrymme för verkning, handling och verksamhet (Dalin 1853), även verkningskrets (Sunden 1892).
Page 3:
RUMMET I VÅRDANDETS VÄRLD
Page 6 and 7:
CIP Cataloguing in Publication Lass
Page 9:
ABSTRACT Erna Lassenius The space i
Page 12 and 13:
då arbetet inleddes, ”lämnade
Page 14 and 15:
DEL III Resultat 7. BEGREPPSANALYS
Page 16 and 17:
FIGURER Figur 1 Studiens design 13
Page 18 and 19:
2 rumsliga vara. Att vårdandet ska
Page 20 and 21:
4 I undersökningen tredje del redo
Page 22 and 23:
6 I fokus för denna forskning stå
Page 24 and 25:
Uppgiftsbestämning och kunskapsfö
Page 26 and 27:
10 människans själsliga dimension
Page 28 and 29:
12 att explicitgöra dess väsen oc
Page 30 and 31:
2. TIDIGARE FORSKNING 14 En forskni
Page 32 and 33:
16 och ro, stillhet och vila. Om ce
Page 34 and 35:
Generella mönster 18 Soja 44 är e
Page 36 and 37:
20 Forskning med fokus på psykiatr
Page 38 and 39:
22 Carlsson 80 har undersökt det v
Page 40 and 41:
24 uppleva ordning och struktur i v
Page 42 and 43:
26 och begrepp gör att förståels
Page 44 and 45:
28 Heidegger 98 som den av filosofi
Page 46 and 47:
30 och vårdaren mer eller mindre d
Page 48 and 49:
Vårdkulturella aspekter 32 Männis
Page 50 and 51:
34 rumsliga hos henne. Detta gräns
Page 52 and 53:
36 uppnå konsensus. Skolimowski 12
Page 54 and 55:
38 Enligt Heidegger 135 kan en onti
Page 56 and 57: 40 omständigheter på sitt sätt f
Page 59 and 60: DEL II Studiens hermeneutiska lands
Page 61 and 62: 45 retoriken skulle fungera som bar
Page 63 and 64: 47 av någots väsen. Den hermeneut
Page 65 and 66: 49 Begreppet kontext har under de s
Page 67 and 68: 5. TOLKNINGSHORISONT 51 I detta kap
Page 69 and 70: 53 Frågan om kunskapssynen är cen
Page 71 and 72: 55 rummets innebörd att fastställ
Page 73 and 74: 57 vardande, varande och handlingar
Page 75 and 76: 59 Epistemologiska aspekter på beg
Page 77 and 78: 61 innehåll och sina gränser geno
Page 79 and 80: Vårdvetenskapliga grundantaganden
Page 81 and 82: 65 synliggörs det caritativa som d
Page 83 and 84: 67 forskningstema med vissa lingvis
Page 85 and 86: 69 vidare via berättandet. Skönli
Page 87 and 88: 71 men också faktiskt utestänga d
Page 89 and 90: 73 och tolkningen, i vilken jag sö
Page 91 and 92: 75 allmänhet. 278 Den etiska håll
Page 93 and 94: 77 utgångspunkt var att oberoende
Page 95 and 96: 79 intervjusamtal och ett vanligt s
Page 97 and 98: DEL III Resultat 81 7. BEGREPPSANAL
Page 99 and 100: 83 I NE 312 tas skillnaden upp mell
Page 101 and 102: RYMD atmosfär perspektiv förmåga
Page 103 and 104: 87 förekommer nämligen inga attri
Page 105: Utredning av begreppet ‘rymd’ 8
Page 109 and 110: 93 plats har även egenskaper som f
Page 111 and 112: 95 Inledningsvis presenteras nedan
Page 113 and 114: 97 övervärld, med andra ord skapa
Page 115 and 116: 99 men snarare som en formalitet d
Page 117 and 118: 101 eller ner, rätt eller orätt,
Page 119 and 120: 103 någonting blir sagt, som angå
Page 121 and 122: 105 Han sörjer inte det försvunna
Page 123 and 124: Tre tentativa väsensdimensioner I
Page 125 and 126: 109 tänkas sammanhänga med att ju
Page 127 and 128: 111 Genom sin lokalitet, punkt och
Page 129 and 130: 113 andehem. 349 Andehemmet är det
Page 131 and 132: 115 (mera) blivandet och vardandet.
Page 133 and 134: 117 I den efterföljande studien av
Page 135 and 136: 119 9. INTERVJUSTUDIE - STUDIE III
Page 137 and 138: 121 och få personen ur balans trot
Page 139 and 140: 123 På en vårdavdelning gestaltas
Page 141 and 142: 125 F: Förstod jag dig rätt här
Page 143 and 144: 127 art. Patienternas rum skiftar s
Page 145 and 146: 129 sina innersta känslor. Det är
Page 147 and 148: 131 liksom allt folk ute i entrén
Page 149 and 150: 133 F: Så den här ”bubblan” v
Page 151 and 152: 135 Det är inte bara frustrerande
Page 153 and 154: 137 Att uppleva tiden till skillnad
Page 155 and 156: 139 att tillfälligt träda ur tide
Page 157 and 158:
141 ansikte. Den egna livshistorien
Page 159 and 160:
143 möjligheter att vara inrymmand
Page 161 and 162:
145 Ylva: Den möjligheten fick jag
Page 163 and 164:
147 Hur en människas självbild p
Page 165 and 166:
149 där det verkliga alltmer förs
Page 167 and 168:
151 själv och att man blir utsatt
Page 169 and 170:
153 vården eftersträvar. Föruts
Page 171 and 172:
155 patie ntens önskan om att få
Page 173 and 174:
157 grunden kan dess mening först
Page 175 and 176:
159 Anne: Först så vart det larm
Page 177 and 178:
161 Ylva: Men jag menar, är du psy
Page 179 and 180:
163 Vad har då stigit fram beträf
Page 181 and 182:
165 rörelsen närmare det verkliga
Page 183 and 184:
167 grund av en grupp- och arbetsge
Page 185 and 186:
169 dess oskiljaktighet. En männis
Page 187 and 188:
171 Rättare sagt, en frihet att v
Page 189 and 190:
173 skulle vara hemma i tillvaron,
Page 191 and 192:
175 Förändring i jämförelse med
Page 193 and 194:
177 hur hon får hjälp med att han
Page 195 and 196:
179 tiden under till exempel ett dy
Page 197 and 198:
181 Inte bara så att bli utskriven
Page 199 and 200:
183 dialektiken mellan meningsfull
Page 201 and 202:
185 sker. En pålagd samvaro kan p
Page 203 and 204:
187 meningsfull eller meningslös n
Page 205 and 206:
189 att den varken är ett varande
Page 207 and 208:
191 grundkonstruktion som tolknings
Page 209 and 210:
193 Frågan om trialektiken är cen
Page 211 and 212:
195 hälsans rörelse kan komma ig
Page 213 and 214:
197 Medtillvaron i vårdandets vär
Page 215 and 216:
199 jämsides både det som det är
Page 217 and 218:
201 DEL IV På tröskeln ut… 11.
Page 219 and 220:
203 syntetiserande slutfasen fick d
Page 221 and 222:
205 upplevelser och uppfattningar p
Page 223 and 224:
207 ”talbart” för forskning oc
Page 225 and 226:
209 procedur att artikulera, och eg
Page 227 and 228:
Heuristiskt värde 211 Det har gett
Page 229 and 230:
213 Förvisso förutsätter ett så
Page 231 and 232:
Empirisk förankring 215 Vetenskape
Page 233 and 234:
217 sanningsanspråket här som det
Page 235 and 236:
219 Du ger mig mycket utrymme och d
Page 237 and 238:
221 12. RUMMET I VÅRDANDETS VÄRLD
Page 239 and 240:
223 också ett mellanmänskligt st
Page 241 and 242:
225 hälsan nämligen inte om lycka
Page 243 and 244:
227 försonande med det som framsky
Page 245 and 246:
229 så att säga endast och allena
Page 247 and 248:
231 För ett bibehållande av vård
Page 249 and 250:
233 Måhända står detta nära off
Page 251 and 252:
235 vårdaren är friheten alltid k
Page 253 and 254:
237 En av de inledande centrala tan
Page 255 and 256:
239 görande i vården. Orsaken kan
Page 257 and 258:
241 själv. Den ständigt motsägel
Page 259 and 260:
Efterskrift 243 Frihet. Den individ
Page 261 and 262:
SUMMARY The space in the world of c
Page 263 and 264:
247 is seen as a reflecting and exp
Page 265 and 266:
249 The material used here was two
Page 267 and 268:
251 of the Common Land. In the Ice
Page 269 and 270:
253 good and bad spatiality as well
Page 271 and 272:
255 tradition. The alleviation of s
Page 273 and 274:
REFERENSER 257 Algra, K. 1995. Conc
Page 275 and 276:
259 Eriksson, K. (red). 1993b. Möt
Page 277 and 278:
261 Heidegger, M. 1992. Varat och t
Page 279 and 280:
263 Liljeström, G. 1999. Att skapa
Page 281 and 282:
265 Pettersson, T. 2003. Livsåskå
Page 283 and 284:
267 Whaley, M. S., Ramirez, L. F. 1
Page 285:
269 The New Oxford Dictionary of En
Page 288 and 289:
Förfrågan om deltagande i forskni
Page 290 and 291:
Synonymtablå hålighet över begre
Page 292 and 293:
Synonymtablå över begreppet plats
Page 294 and 295:
ymd utrymme kapacitet perspektiv ut
Page 297:
ynonymer på begreppen ’meningsl
show all

DEL I På tröskeln in… - Doria

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?