DEL I På tröskeln in… - Doria

135
Det är inte bara frustrerande utan också i längden tärande om man hamnar att vistas i ett
sammanhang som upplevs som främmande och där man inte alls känner sig hemma. Som
framgår av citatet ovan, blir likgiltigheten för tillvaron utmärkande om den rumskapande
(rumsvidgande) rörelsen i rummet börjar avta. Vad som förefaller att ske är att skammen alltmer
tar människans väsen i besittning genom att så att säga ontologiskt utpeka vad någon är.
Sannolikt
kan det också förklara varför skammen ger upphov till värdelöshetskänslor, och också
till känslor
av maktlöshet.
Ficka i tiden
Tiden ger sig tillkänna som ett eget centralt element i rummet som tangerar alla
ovan
presenterade
rumsgestaltningar.
Tiden kan skönjas bestå av olika utslag av varaktighet och
föränderlighet, närmare bestämd ett tidsrum mellan ett ögonblick och det ändlösa. Till skillnad
från det rumsliga yppar sig därför det tidsliga varken i horisontell eller i vertikal mening utan i en
tredje egen dimension. I det följande ges ett exempel på hur tiden kan manifestera sig för
patienten
som något rumsligt:
Ylva: Ja, den här… rumstiden … den kan vara allt ifrån ett ögonblick till en
evighet, så det är olika. Även ett ögonblick kan vara helande.
Anne: Tiden? Ja, den går väl bara. Man är liksom inte medveten om tiden på det
sättet.
Det finns en viss släktskap mellan de båda begreppen i och med att tidsligheten ofta framställs
genom rumsliga termer. Ett exempel på tiden i meningsfullt avseende är beskrivningen av en
sjukhusvistelse.
ns gränser upphörde. I detta rum var veckodagarna eller klockslagen
intressanta. Det var som att vara i en tidsficka:
362 Tack vare tiden, som var till synes oändlig var upplevelsen som om tiden inte
fanns. Patienten var på sätt och vis som indragen i en större, icke tidslig enhet fylld av inget
annat än vila, i vilken tide
o
Maja: När
jag kom hem och tittade i min almanacka hur länge jag legat inne så
blev jag väldigt förvånad. (…) Tiden var fullständigt borta. Men jag behövde
ingen tid utan det jag behövde … och det fick jag också … det var närvaro, och
362 Informanten ger här ett exempel från somatisk vård.