DEL I På tröskeln in… - Doria
DEL I På tröskeln in… - Doria
DEL I På tröskeln in… - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
163<br />
Vad har då stigit fram beträffande den meningsfulla eller meningslösa rumsligheten 370 som<br />
framkommit<br />
som ontologiskt centralt för väsensbeskrivningen av rummet på kontextuell grund? I<br />
det<br />
följande redogörs för innehållet i de ovanstående abduktiva antaganden. Antaganden belyser<br />
på vilket sätt den meningsfulla och meningslösa rumsliga rörelsen har antagits<br />
förhålla sig till<br />
varandra<br />
och därmed utgöra grund för syntetiseringen och efterhand för modellskapandet.<br />
Tolkningen belyses med hjälp av nyckelcitat.<br />
Tillflyktsort i jämförelse med vistelse<br />
Tillflyktsort utgör en rumsgestaltning i den själsliga hälsans och lidandets rörelse för vilken<br />
m<br />
v Heideggers 371 kvaliteter av vila och fristad har varit utmärkande. Om man söker utvidga antagandet ed hjälp<br />
a<br />
teori kan man förstå det som att varat generellt sett går ut på en medtillvaro, för<br />
vilken en omärkbar och förstulen alldaglighet är utmärkande. Alltså det som människan gör i<br />
vardagen tillsammans med andra gör hon för det mesta som ”vem som helst”. 372 Det vilar en<br />
sorts lustfylld och naturlig förnöjsamhet över alldagligheten. Som ”vem som helst” drar sig<br />
människan också undan från denna medtillvaro, när den kommer för nära.<br />
Det förefaller ”medfött” att människan försöker<br />
dra sig undan då den inre rörelsen i lidandet är<br />
den<br />
mest framträdande. Icke desto mindre är medtillvaron för det mesta människans<br />
alldagliga(ste)<br />
rumslighet, om man tänker utifrån Heidegger. Tillbakadragandet kan förstås som<br />
en i grunden naturlig rörelse i den själsliga<br />
hälsans tjänst. Det finns en sund och dessutom, som<br />
det verkar, medfödd lust hos människan att försöka komma bort från sitt lidande och därigenom<br />
hålla sin värld intakt. Frågan om livets meningsfullhet eller meningslöshet kommer människan<br />
emellertid inte undan. När den väckts, leder den till att människan börjar problematisera sitt<br />
förhållande till livet. Hon börjar ställa frågor och söka svar. Men eftersom det många gånger är<br />
förenat med oro och ångest att på allvar ta itu med dessa frågor behöver hon stundtals komma<br />
bort på en skyddad uppehållsort.<br />
370<br />
Jfr synonymer på ’meningslös’ och ’meningsfull’ i bilaga 7.<br />
371<br />
Heidegger 1992.<br />
372<br />
Heidegger (1992, s. 155) använder begreppet alldaglighetens ”subjekt”; mannet (das Man).
Change language