DEL I På tröskeln in… - Doria

3
detaljer samtidigt som den inte heller ska vara för kortfattad och kanske tråkig eller alltför svår
att läsa. Den form som valdes är ett försök att balansera mellan dessa båda ambitioner och
förhoppningsvis på samma gång göra läsandet lättare.
Avhandlingen är uppbyggd kring fyra huvudavsnitt. Dessa är inledning, undersökningens
hermeneutiska landskap, redovisning av resultat och diskussion. Till att börja med presenteras i
kapitel I bakgrund till undersökningen och varför det varit motiverat att fokusera detta tema.
Därefter följer en precisering av forskningsuppgiften och den kunskapsförväntan som varit
målsättningen med forskningsresan. Kapitlet avslutas med syfte, undersökningens
frågeställningar och design. På grund av att tidigare forskning (kapitel II) inom området är ringa
har det varit nödvändigt att försöka knyta an även till forskning som inte explicit behandlar
temat, men som ändå bedömts ha en viss relevans ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Detta
förklarar till exempel att en del forskning rörande vårdmiljö har inkluderats trots att det inte varit
det direkta syftet med den föreliggande forskningen. Förförståelsen presenteras i kapitel III
genom att forskningstemat belyses dels vårdvetenskapligt i relation till begreppet värld och
vårdkulturella beröringspunkter, dels existensfilosofiskt. Detta kapitel är en belysning av det
”landskap” som de därpå följande studierna ska ses i, det vill säga den psykiatriska
vårdkontexten.
I undersökningens andra del samlas undersökningens teoretiska och medotologiska horisont. I
kapitel IV beskrivs det kunskapsteoretiska förhållningssättet i arbetet vars bärande struktur utgörs
av hermeneutiken. I kapitel V redogörs för det särskilda perspektiv av tolkningshorisont, i vilken
meningsskapandet vägletts av den systematiska och kliniska vårdvetenskapens intressen. Kapitel
VI är en beskrivning av hur meningsskapandet förverkligats. Kunskapssökandet har skett
utgående från ett begreppsanalytiskt förfaringssätt. Vid detta beskrivs proceduren av en
etymologisk och semantisk analys av begreppet ’rum’ (studie I). Med grund i texter som tar oss
förbi en, kanhända, traditionell förståelse framställs vidare hur skönlitterära texter har använts
som undersökningsmaterial i studie II. I den tredje studien (intervjustudien) undersöks hur
rummet gestaltar sig från patientens synvinkel i psykiatrisk vårdkontext. Procedurbeskrivningen
för denna avslutar kapitlet.