DEL I På tröskeln in… - Doria

Forskningstemat i historisk belysning
15
Redan så tidigt som under 1800-talets senare del fanns det några föregångare som
uppmärksammade relationen mellan människan och vården. Som det beskrivits av Martinsen, 32
var man redan då överraskande noga med att slå vakt om patientrummets betydelse som det goda
och vänliga rummet att vara i. Ett sådant rum ansågs bestå av annat än observation, registrering
och klassificering efter läkarvetenskapens tänkande. En annan vinkling på rummet gavs av en
finsk pionjär Karin Neuman-Rahn, 33 som betonade medvärldens och livssammanhangets stora
betydelse när det gällde människans själsliv.
Genom att ha kontroll över rummet utövas tillsyn över de människor som vistas där, visar
Jönsson. 34 På vårdavdelningar som av tradition har varit utformade utifrån den medicinska
vetenskapens blick kan patienten uppleva sig utan en egentlig rätt till rummet. Denna konsekvens
framträder i den idéhistoriska granskningen som Jönsson har gjort rörande den äldre svenska
psykiatriska sinnesjukvården. 35 I likhet med de medicinskt kontrollerade lokaliteterna i allmänhet
har rummet även där utformats och organiserats i enlighet med motsvarande kriterier. En av
forskarens huvudpoäng är att rummet som anstalt i själva verket aldrig har varit en neutral
”behållare” som många velat uppfatta det som, utan ett tämligen tydligt redskap i den
psykiatriska verksamheten. 36 Trots att den psykiatriska anstalten i det yttre har framstått som en
samling fysiska rum har den rumsliga utformningen setts ha stor betydelse för själva vården.
Forskaren menar att det bakom det medicinska nämligen alltid har funnits en annan verksamhet
som gått ut på ett vårdande omhändertagande av de sjuka, och som förklarar att anstalten kunde
fungera fortlöpande och dygnet runt.
Jönsson 37 diskuterar den så kallade psykiatriska undersökningen. Han beskriver den som ett
observerande och öppet rum, i vilket blicken fritt men koncentrerat skulle söka efter symtom.
Anstalten sågs som ett terapeutiskt rum som i form av rumslig isolering skulle ge patienten lugn
32
Martinsen (2001) om Rikke Nissen och Florence Nightingale.
33
Matilainen 1997.
34
Jönsson 1998.
35
Mellan 1850–1970 (Jönsson 1998).
36
Med undantag av 1960-talet, har det dessutom framstått som ett av de förnämligaste och effektivaste av detta slag,
som gärna har styrts in för att verka för sådana syften (Jönsson 1998).
37
Jönsson 1998.