DEL I På tröskeln in… - Doria

207
”talbart” för forskning och praxis. Inom det egna vetenskapssamfundet utvecklas vetenskapens
språk och retoriken kontinuerligt tack vare forskningsresultat.
Med vetskap
har ovanståe et
semantiska har jag sett det sammanhänga med det faktum att språket utgör gränserna för mig som
tydligare är att språket översätter inte tanken
tan är tanken, i skrivandet den handling som handlar. 485
om att förståelsens och kunskapens gränser är avhängiga av vårt språks gränser 483
nde inneburit ett ingående tankearbete när det gäller retoriken. Förutom d
förmedlare av det som finns i texterna. 484 För den skull har det varit viktigt att försöka få syn på
sitt eget begränsade språk för att så långt som möjligt försöka hindra att det i sig skulle utgöra ett
hinder utåt. Beroende på om vårdgemenskapen förstås som vårdmiljö, avdelning eller klinik eller
utifrån studiens resultat som allmänningen, torde väsentligen olika associationer om
sammanhangets betydelse vara följden. Som framhållits genom undersökningen, kan språket
beskrivas i dubbel betydelse som förutom som en handling i sig också är en handling som
handlar. Det som under skrivandets gång blivit allt
u
Utåt är språket ett intersubjektivt redskap. Språket har utnyttjats i grundforskningens och
vårdvetenskapens tjänst utifrån sin textualitet, då jag snuddat vid lingvistiken. Språket är skuggan
av den idé och förförståelse som igångsätter processen, vilket innebär att en språkligt inskränkt
eller snäv tanke ger språkligt inskränkta resultat. Det som går bortom en språkligt begränsad
kontext riskerar att bli betraktat som ogiltigt eller som ren spekulation, till och med som
romantiserad nonsens. Alltså tänker jag att ett forskningstema är inplanterat i vårt språk. Så har
jag nämligen tolkat Gadamer 486 som gjort gällande att när något är tolkat röjer sig inte bara vår
delade ontologi, utan en ny sådan blir också till. Frågan återstår om jag retoriskt har lyckats
483
Jfr Eriksson 1990.
484
Det faktum att jag är ”omplanterad” i ett för mig främmande språk då svenskan inte är mitt modersmål medför en
ofrånkomlig begränsning. Jag tänker mig dock att det också kan vara en tillgång. Tack vare det är jag kanske mer
kritisk i förhållande till svenskan och upptäcker semantiska nyanser som för den i språket “infödde” kan passera
obemärkt.
48
5 I den meningen är det egentligen missvisande att för del IV i den hermeneutiska cirkeln använda ’resultat’ som
rubrik. I den stunden var jag ju ännu bara i början av skrivandet som den handling som handlar. Först när temat är
undersökt vet jag – egentligen – vad jag funnit och kan tala om resultat. Hanteringen är dock framkallad av
strukturella och intersubjektiva skäl.
486 Gadamer 1999.