DEL I På tröskeln in… - Doria

50
Landskap innefattar sålunda den verkningshistoria som färgar forskarens förförståelse och
förbinder till de omständigheter som påverkar rörelsen mellan den aktuella förförståelsen och den
framträdande nya förståelsen. Med andra ord får landskapet ange platsen för det sammanhang
som vidsträckt öppnar sig för det sökande ögat och som forskaren utifrån sin historicitet
ofrånkomligen är en del av. Häri läggs grunden till det närmelsesätt som, till skillnad från en
metod, pekar på det hermeneutiska sökandet. Då jag med Gadamer som rättesnöre ger mig i kast
med att försöka tolka hur människan kan uppleva sitt vara, eller hur hon uttrycker sin rumslighet
i vårdandets värld, bejakar jag min traditions- och historiska bundenhet. Det förflutna är ständigt
närvarande och det går inte att frigöra sig från det. Trots allt är det inget hinder i
forskningsprocessen, snarare en självklarhet på grund av att traditionen har oss i sitt grepp. 171
Helenius 172 uttrycker det som att världsbilden är nedärvd och det man har fötts och fostrats till är
omöjligt att undgå. Genom min psykiatriska vårderfarenhet är jag på så sätt bärare av en tradition
som fostrat mig på särskilt sätt och därför ofrånkomligen färgar min världsbild och förståelse. 173
Sammanfattningsvis är grundforskningens uppdrag inom vårdvetenskapen att öppna upp nya
vägar in i vårdandets värld. Som jag här valt att tolka uppmaningen, sammanhänger den med
språket och ordens möjligheter att förmedla olika betydelser när det gäller meningsskapandet.
Medvetenheten om språk och begrepp torde därför ha en central betydelse i den
vårdvetenskapliga kunskapsutvecklingen. Metaforer är inte sällan oumbärliga för att ge uttryck åt
fenomen som inte är tillräckligt etablerade begreppsligt eller som på grund av sin komplexitet är
för abstrakta för att beskrivas i bokstavliga termer. Kontexten ses som en essentiell del av det
undersökta och bör därför inte lämnas utanför det. Språk, text och textualitet liksom metaforer
framstår därför som synnerligen viktiga delar i den vårdvetenskapliga grundforskningen.
171 Jfr med horisont med vilken Gadamer menar ”den synkrets, som omfattar och omsluter allt det, som är synligt
från en bestämd punkt” (Gadamer 1997, s. 149).
172 Helenius 1990, s. 78.
173 Vilket ställer särskilda krav på artikuleringen av förförståelsen enligt Helenius (1990).