DEL I På tröskeln in… - Doria

28
Heidegger 98 som den av filosofiska klassiker som särskilt har uppmärksammat ”varats ontiska
förrangsställning”, för det andra Bollnow, 99 vars fokus har varit att belysa rummet som en av de
mest primära aspekterna av människans kultur. Korta inlägg från andra finns som komplement.
Rummet genom vårdvetenskapens öga
Vårdvetenskapens kunskapsintresse är att på humanvetenskaplig grund generera kunskap om
vårdande och att använda denna kunskap i den lidande människans tjänst till att förbättra
vårdverkligheten. En första tankeskiss går ut på att rummet och rumslighet utgör en väsentlig
dimension av människans enhet och meningssammanhang på ett sätt som inrymmer både själsligt
dynamiska och själsligt kulturella dimensioner. 100 Inom vårdvetenskapen går utvecklingen
ständigt i riktning mot vetandets gränser när det gäller vårdandets synliga och dolda strukturer.
I empiriskt ljus kan rummet antas spänna över en mängd sammanhang och en dynamik som
uttrycker hälsans och lidandets rörelse. Gentemot sitt vara hyser människan en längtan att finna sin
mittpunkt i världen. Det ser ut att vara ett mänskligt begär att skapa rum och vilja lämna spår i
världen. Människans värdighet tangerar vid detta rum i både subjektiv och objektiv mening. Det
genomgripande med detta kan med hjälp av Edlund 101 formuleras på följande sätt:
Kärnan i värdighet lämnar spår i människans olika dimensioner och antar olika
gestaltningar i varierande sammanhang.
98 Heidegger 1992, s. 26. Enligt Heidegger är varat i varje särskilt fall något av varandes totalitet, liksom även ett fält
för friläggning och omgränsning av bestämda sakområden (t.ex. rum, liv, tillvaro, språk m.m.).
99 Egenter 1992. Bollnow, tysk filosof (1903-1991), studerade som ung doktorand för Heidegger. Hans arbeten anses
bära tydliga influenser från både Heidegger- och Diltheyskolan, men framförallt vara påverkade av Heideggers
Varat och tiden. Bollnow utvecklade en brett grundlagd filosofisk antropologi, där människan skulle stå i centrum.
Bollnows egen insats var koncentrerad till den enskilda människans nära förhållande till sig själv och sin omgivning.
Emellertid var han inte intresserad av vare sig social- eller kulturantropologiska aspekter utan av fenomen såsom
”ångest, lycka, salighet, förtvivlan, gemenskapskänsla, kärlek, kroppen, hemmet, det heliga rummet osv.” (Vår tids
filosofi 1987, s. 159).
100 Som konstaterats, avses med rummet här en abstraktion utan konkreta komponenter som t.ex. fyra väggar.
Sålunda avses inte det rent materiella eller fysiska beträffande människors verksamhet (jfr James & Eyles 1999). Jfr
’miljö’ med vilken avses yttre förhållanden, djur, växter och allt liv som påverkar människor” (Svenska Akademiens
ordlista 1986). Med miljö åsyftas även ”utrymme, förmåga att rymma, mellanrum, tomrum eller ledigt utrymme”
(Bonniers Svenska Ordbok 1991). I engelskan avser environment naturliga förhållanden såsom landområde, luft och
vatten genom vilka vi lever. Room i sin tur står t.ex. för ”cramped for room/space, leave no room to swing a cat, not
enough space to live or work” (Oxford Advanced Learner´s Dictionary 1992).
101 Edlund 2002, s. 122.