DEL I På tröskeln in… - Doria

25
sjuksköterskornas förmåga att uppfatta patientens personliga rumsgränser. 95 Fredriksson 96
belyser hur rummet för det vårdande samtalet, som uppkommer mellan vårdare och patient, är
vare sig geografiskt eller fysiskt, utan mest av allt relationellt.
Sammanfattande synpunkter
En klart övervägande del av den granskade vårdforskningen har haft fokus på olika aspekter av
vårdmiljö. Trots att den mest traditionella vårdmiljöforskningen exkluderats företräder
frågeställningarna därmed påfallande funktionalistiska intressen. Även om studierna spänner
över en bred skala förefaller de pragmatiska spörsmålen vara mest dominerande. Så tycks det
vara även när vårdmiljön undersökts ur en atmosfärsynpunkt. Sådana rumsliga dimensioner som i
existentiell och ontologisk mening skulle beröra vårdmiljöns djupdimensioner förekommer med
andra ord sporadiskt. Vårdavdelningen ses oftast som ett fysiskt utrymme i funktionell mening,
inte som en meningsfull del av vården eller den vårdande kulturen i sig. De teknologiska
frågeställningarna dominerade och dylik forskning kan sammanfattas i termer av ”hur göra” eller
”göra vad”. I relation till den föreliggande forskningen kan konstateras att man studerat (olika)
rum men inte rummet i sig. Utifrån detta framträder en rumsbild som till stor del har präglats av
en instrumentell syn med temporaliteten som dess utmärkande drag. I några enstaka studier fanns
beröringspunkter till ontologiska entiteter medan uttalade ontologiska kunskapsanspråk i princip
inte har förekommit. Ett signifikativt och vanligt förekommande problem har dessutom varit att
begreppen rum och plats (place, space) används parallellt utan differentiering.
Slutsatsen är att om endast isolerade rumsaspekter av det rumsliga eller vårdmiljön belyses
åstadkoms förvisso ny kunskap men på ett sätt som inte låter det dynamiska eller ontologiska
sammanhanget mellan själslig hälsa och lidande bilda en rumslig helhet. Ensidiga uppfattningar
95 I en senare studie (Scott 1997) har ett särskilt psykometriskt instrument (Personal Space Boundary Questionnaire,
PSBQ) för klarläggandet av personliga rumsgränser utvärderats. Resultaten gav stöd för både användningen av
mätinstrumentet och fokuseringen av personliga rumsgränsers betydelse.
96 Fredriksson 1998, 2003. Den närhet, som innanför vårdavdelningen kunde bli outhärdlig, omvandlades under en
promenad kortvarigt till en mera jämlik relation mellan patienten och vårdaren, som patienten på så sätt kunde stå ut
med.