DEL I På tröskeln in… - Doria

62
vardagsverklighetens värld och det mänskliga varat möjlig på samma sätt som med de
sammanhörande existentiella villkoren. 239 Semantiken är till viktig hjälp genom att den ur en
betydelsesynpunkt klarlägger karakteristiska samband mellan språket och verkligheten. Med
hjälp av dem kan nya insikter om välkända begrepp frambringas på samma gång som de kan
öppna nya ingångar och oprövade vägar in i till synes välkända forskningsfrågor. När det gäller
vårdandets värld ger varje begreppsbestämning en möjlighet att komma in i en ny dimension av
den. Analyser av centrala begrepp har därigenom en konstitutiv betydelse till exempel vid
avgränsningen av den psykiatriska vårdforskningens område. 240 Kritik har emellertid framförts
av Morse 241 när det gäller begreppsanalyser därför att de många gånger haft för liten praktisk
signifikans. En del av de artikulerade utmärkande egenskaperna har nämligen varit så självklara
att deras betydelse för vårdkunskapens framåtskridande varit tveksam.
En begreppsbestämning innebär här att man söker utreda en abstraktion som vid första anblicken
förefaller obestämbar. Som inledningsvis konstaterats, är ‘rummet’ på sätt och vis ständigt svept i
dunkel vilket gör att det på intet vis självklart finns inom räckhåll för en bestämning. Sivonen 242
berör problematiken i relation till begreppet andlighet vars väsen, i likhet med ”vinden och
havet”, inte överlåter sig för en uttömmande analys. En bestämning av begreppet rum förefaller
på liknande sätt oviss. I linje med Sivonens 243 resonemang kan man dock förvänta sig att en
analys av begreppet faktiskt kan kasta ljus över dess olika innebörder och därmed också avspegla
den verklighet som det inom sig samlar upp. Även om en bestämning inte kan verbalisera
rummets väsen i någon uttömmande mening antas den därför ha användbarhet för
vårdvetenskapen. Ett begrepp är varken sant eller osant men genom en analys av det får man
fram betydelsemönster och inbördes relationer. Genom att på goda grunder åstadkomma en
skildring av begreppets innebörder görs dess potential åtkomlig för fortsatt kunskaps- och
teoriutveckling inom vårdvetenskapen.
239
Barker et al. (1995) har varit kritisk gällande de vårdvetenskapliga begreppens otillgänglighet rent generellt, även
till det som benämns som ”caring movement”. Därtill har en extern kritik förekommit gentemot begrepp som
uppfattas som för abstrakta för praxis (Josefsson 1991).
240
Lindström 1999.
241
Morse 1995.
242
Sivonen 2000.
243
Sivonen 2000.