DEL I På tröskeln in… - Doria

24
uppleva ordning och struktur i vardagen, och inte minst att ha tillgång till sällskap och
meningsfulla relationer. Alla dessa framstod emellertid som underordnade i relation till önskan
om att i sin egen takt få bygga upp sitt inre rum och utveckla sina relationer med andra
människor.
Utgående från platsens fenomenologi 92 redovisar Cox 93 hur en patients hälsoprocess kunde
beskrivas som ett platstillägnande. Platsens kvaliteter och betydelse för hälsoprocessens
framåtskridande identifierades som ett vara av innanförskap (insideness) och att vara hemma (athomeness)
hos sig själv. Båda platskvaliteterna sågs sammanhänga med en existentiell
upplevelse av att vara såväl skyddad och omgärdad som fredad. Hemmavarats innebörd beskrevs
närmare genom komponenterna rotadhet (rootedness) och kraft att kroppsligen organisera sig.
Vidare som tillägnan (appropriation) i form av ansvaret för och försvarandet av, samt även
tillsyn över platsen. Hemmavarats innebörd av nyskapelse (regeneration) värderades som viktigt.
Andra betydelsefulla komponenter var dels lätthet (at-easiness), dels förkroppsligande av
upplevelse av frihet, naturlighet och autencitet. Därtill också värme (warmth) innefattande
tillgivenhet, helande och vänlighet i hemmets atmosfär.
De egna personliga gränsernas betydelse i relation till det psykiatriska vårdandets värdegrund
och patientens värdighet har studerats. 94 På grundval av att människans personliga rumsgränser
ansågs avspegla hennes mottaglighet för yttre påverkan, skulle dessa kunna ge implikationer om
hennes hälsopotential. Som en synnerligen kritisk punkt i vårdandet sågs av den orsaken vara
92 Följande är ett exempel på att användningen av begreppet ’place’ parallellt med ’space’ är vanligt förekommande:
”Spaces and places have dramatic effects on the human spirit” (Cox 1996, s. 4). Andra exempel är Halford &
Leonard (2003) och Andrews (2003, s. 232), som menar att teoretiska överväganden ”should be given to the
relationship between nursing, place and space”. Att terminologin förefaller allmänt oklar framgår av Tuan (1977, s.
3), enligt vilken ”space and place are familiar words denoting common experiences”.
93 I Cox (1996) studie belyses hur en kvinna, som i en stor skogsbrand har förlorat både sin familj och familjens
hem, genom olika passager för en kamp för att tillägna sig en ny plats och livsrum. Gradvis återfår hon hälsan och
förankringen i tillvaron, men nu på nya grunder.
94 Scott & Dumas 1995. Exempel gavs utifrån två patientfall: Det ena rörde sig om en psykotisk kvinna med ett
personligt rum, som uppfattades som extremt öppet för intryck både utifrån och inifrån. Infångad i sitt inre rum och i
avsaknad av förmåga att själv reglera de personliga gränserna blev hon ytterst sårbar och utsatt. Risken att bli
utnyttjad och därigenom förlora något av sin värdighet var överhängande. I det andra exemplet beskrevs en ung
manlig patient som, efter att ha insjuknat i en psykos, hade stängt in sig och reagerat hotfullt på kontaktförsök.
Forskarnas tolkning var att patientens personliga gränser var slutna på ett sätt, som inte kunde trängas igenom
utifrån. Detta låste in honom på ett sätt som metaforiskt beskrevs som sköld. Genom att få hjälp att återskapa de
personliga rumsgränserna blev bearbetning av intrycken inifrån och utifrån, liksom realitetstestningen, åter möjlig
för patienterna. I båda fallen handlade vårdandet alltså om ett återskapande av det inre rummet, som uppfattades som
avstängt.