DEL I På tröskeln in… - Doria

73
och tolkningen, i vilken jag sökte efter mönsterbildande drag rörande det rumsliga.
• Under vägledning av den nya förförståelsen har textdelar, som uppfattats meningsfulla
med intressanta aspekter, plockats ut i en successivt framväxande deskription av rummets
innebörder. Sökandet kan på så sätt karaktäriseras av en dialog med texten, friläggning av
textavsnitt som drag av mönster samt ett skapande av mening så att det säger något
särskilt om det särskilda.
• Meningsskapandet på denna tolkningsnivå betraktades inför den fortsatta analysen som
mönster av tillsvidarekaraktär. Detta tillvägagångssätt upprepades i undersökningens
kontextuella del, det vill säga i intervjustudien. I dialog med den teoretiska
tolkningsgrunden syntetiserades slutligen rummets väsensdimensioner. På detta sätt har
rörelsen successivt genom pendling mellan helhet och de framstigande delarna kommit
ner under textens explicita nivå och gett svar på rummets vad-fråga såväl dekontextuellt
som kontextuellt.
Avsikten har sålunda varit att enskildheterna i texterna gradvis skulle få en allt fastare form och
på så sätt bilda mönster av rumsgestaltning. Genom det skulle texterna fungera som ”sagesman”,
inte primärt för sin egen (textens) sak, utan för förekommande väsensdimensioner gällande det
rumsliga. Slutligen har meningsskapandet skett genom en syntetisering inom ramen av den
vårdvetenskapliga tolkningsgrunden. Detta kan beskrivas som att den egna teoretiska referensramen
fick cirkulera i meningsenheternas och väsensbeskrivningarnas “ämnesomsättning” som
blev teoretiskt informerade och på så sätt bildade horisonten för den utforskande blicken i
meningsskapandet. 269
Intervjustudie
En intervju som metod används till exempel när man vill bestämma beskaffenheten eller
innebörden hos ett fenomen. Här är den motiverad därför att det rör sig om grundforskning om
269 Gränsdragningen mellan en icke-teoriladdad och teoriladdad fas är de facto något konstruerad. Den avser endast
att beskriva den successivt framåtskridande processen i den hermeneutiska läsakten. Jfr Alvesson & Sköldberg
(1994) som menar att seendet är ofrånkomligen perspektivistiskt, dvs. att data alltid är innefattat i en viss
referensram.