DEL I På tröskeln in… - Doria

114
Figur 7. Metaforiska innebörder rörande det dekontextuella rummet
Den ideala rumsliga rörelsen i vårdandets värld äger ontiskt rum som
allmänningen. Den
rumsliga rörelsen identifierades mellan ”valvet”, 351 det vill säga rummets rymd
och platsen.
Denna gav en indikation om de ontologiska polerna inom vilka människans
lidandekamp sågs
äga
rum. Olika positioneringar mellan polerna i lidandets och hälsans rörelse sågs utgöra
särskilda gestaltningar av varat i rumsligt avseende, sålunda
med ontologiska innebörder. I
lidandekampens
rörelse förtätade sig dels den onda rumsligheten benämnt som isvärlden, dels
den goda som andehemmet. Sammantaget är tolkningen att det sätt på vilket människan är sitt
rum är hon sannolikt också sin hälsa. Och omvänt: det sätt på vilket människan är sin hälsa är
hon sannolikt också sitt rum.
Det rörliga rummet Det orörliga rummet
Anhalten Asylen Muren
Allmänningen som
den potentiellt ideala
rumsliga rörelsen
Det dubbla rummet
Horisontellt rumsliga rörelse
Vertikalt rumsliga rörelse
”Valvet”
Platsen
Andehemmet som
det personliga
vardandet
Vad innebär den nya förståelsen? Olika passager i lidandets och hälsans rörelse utgör
existentiella positioneringar som rumsgestaltningar av varat-i-världen. Varje rumsposition och
-gestaltning äger rum som en rörelse å ena sidan mot det onda, det vill säga isvärlden, å andra
sidan mot det goda i form av andehemmet. Det sistnämnda pekar i riktning mot det personliga
351 Jfr ’himlavalvet’ i figur 2/Semantiskt fält över ’rum’, s. 85.
Isvärlden som den
potentiellt onda
rumsliga rörelsen