DEL I På tröskeln in… - Doria

6. GENOMFÖRANDE
66
I den tidigare texten har jag beskrivit min förförståelse genom att kasta ljus på forskningstemat
utgående från både vårdvetenskapliga och existensfilosofiska tankelinjer. Vidare har jag
presenterat undersökningens hermeneutiska landskap och den tolkningshorisont som är gällande.
Inför inträdandet i den hermeneutiska cirkeln presenteras nu uppbyggnaden av undersökningens
genomförande. Detta inleds med en procedurbeskrivning av begreppsanalysen (studie I) där
begreppet ’rum’ har analyserats etymologiskt och semantiskt. Därefter presenteras förfarandet
gällande analys och tolkning av skönlitterära texter och slutligen hur intervjustudien är upplagd.
Proceduren i begreppsanalys
Genom en begreppsanalys söker man fastställa och artikulera ett begrepps underliggande attribut,
liksom den verklighet som dess språkliga ursprung och metamorfos genom tiderna har pekat på.
Även om en begreppsanalys inte kan framställa begreppet ‘rum’ i dess ontologi, förväntas den ge
betingelser som ger ontologiska öppningar för fortsatt utforskande. Detta förklaras av att begrepp
alltid bär vissa ontologiska spår. 250 Det är viktigt att ännu en gång ge eftertryck åt hermeneutiken
i denna studie, som går ut på att begrepp tillskrivs en särskild uppgift i tankens genetik. Genom
en analys av ett begrepp söker man bringa fram det undersöktas grundläggande väsen ur språket.
Detta är möjligt därför att ett begrepp, som jag tolkar det, både begynner och i sig själva är
begynnelsen i kunskapsskapandet.
Analysen 251 inleds med en redogörelse för ‘rummets’ etymologi, det vill säga en utredning av
begreppets ursprung och metamorfos. 252 Varje begrepp är märkt av sin historia. Ett
250 Helenius 1990.
251 Koort (1975) har beskrivit en semantisk analys i fyra steg: 1) en etymologisk utredning, 2) utredning av
begreppsfamilj genom undersökning av förekommande synonymer till begreppet, dvs. en semantisk analys, 3)
diskriminationsanalys innefattande en matris-, paradigm- och tolkningsfas samt 4) en testbarhetsanalys. Analysen
lyfter fram likheter mellan det analyserade begreppet och de synonymer som kommer fram, men också det specifika
och unika hos begreppen i en och samma begreppsfamilj.
252 De etymologiska ordböcker som användes är Söderwall (1894), Hellquist (1939, 1948), Odhner (1967), Wessén
(1973) samt Nationalencyklopedin (1995, 2004). Vidare har uppgifter hämtats ur Svenska Akademins Ordbok