DEL I På tröskeln in… - Doria

204
grundade befintlighet (förförståelse). Detta utesluter inte att en utgångspunkt i denna syn om
människans befintlighet faktiskt kan ha förvillat mitt seende. Likväl vill jag göra gällande att
samtidigt som just fenomenet befintligheten kan förklara den vanligen förekommande
oreflekterade relationen till människans rumslighet, utgör den här en oundviklig portal till
undersökningen om rummet. Undersökningens teoretiska redskap, utifrån vilken blicken fått sin
riktning tillsammans med den teoretiska tolkningsramen, har med andra ord varit riktningen för
siktet i tolkningen. Intentionen med dem kan snarare beskrivas som att de upplyser utan att för
den skull få klavbinda tolkningen. Med andra teoretiska redskap och förförståelse skulle
forskaren
naturligtvis komma fram till andra svar om rummets vad.
Då jag velat undersöka rummets väsen har jag önskat öppna en ny horisont i vårdandets värld.
Vid detta har den gadamerska hermeneutiken setts som naturligt ”given” av den orsaken att den
betonar mönstrets och delens mening för förståelsen av helheten. Den hermeneutiska tolkningen
kan som bekant ske i princip med vilket förfarande som helst. När till exempel intervjuerna har
transkriberats till text är de avkontextualiserade från informanternas kontext. Väsentligt har varit
att meningen hos delarna skulle undersökas genom att relateras till texten som en egen kontext
utifrån vilken en helhet successivt har vuxit fram, som därigenom blir mer än summan av
enskildheterna. Det viktiga har varit hur frågorna ställts därför att de frågor som går att besvara
entydigt är det sannolikt något fel på. I grunden handlar det förmodligen om brister i det tolkande
tänkandet. Med detta för ögonen vill jag hävda att ett tänkande som tar frågans form åtminstone
till
en del kan ha motverkat detta. Den dialektiska tolkningen i studien bygger på tanken att det
rumsliga kan öppnas för parallella förståelser. Med sådan dialektik menar jag inte något i förväg
fastställt, utan en verksamhet i vilken en bestämning (tolkning) så att säga mäts mot det den ska
fånga – eller förkastas och byts ut. Vägran att godta det första bästa svaret driver processen
framåt.
När det gäller det rumsligas väsen ur ett vårdvetenskapligt perspektiv har det framställts genom
en instigning i den hermeneutiska spiralen från två håll innan en avslutande syntetisering ansågs
vara tillräckligt underbyggd: å ena sidan genom begreppsanalysen och studien av skönlitterära
texter på ett teoretiskt plan, å andra sidan empiriskt genom patientintervjuer. Det sistnämnda var
nödvändigt för att materialet skulle utvidgas kontextuellt med hjälp av de människor som hade