DEL I På tröskeln in… - Doria

19
Denna ”history-society link” 48 betraktas ofta som någon form av allomfattande ontologisk och
epistemologisk dyad, som ändrar karaktär fram och tillbaka. Av den orsaken leder den ofta till
enbart illusorisk kunskap, menar författaren. Till följd därav fortsätter det rumsliga trots sina
potentiella former vara oproblematiserat och i tysthet vara förvisat långt ut till utkanten av den
kritiska forskningen. Utifrån ”det tredje rummet” (thirdspace) innebär rumsligheten i stället att
vårt vara existentiellt är definierbart som ett på en och samma gång historiskt, socialt och
rumsligt vara. 49
Inom den kvantitativa vårdforskningen har frågorna framför allt riktats mot vårdmiljö och dess
utformning. 50 Inom den kvalitativa forskningen har ett fåtal vårdforskare i ett samhällsperspektiv
sett det som bekymmersamt att frågan om miljö hamnat i skymundan. 51 Kritiska synpunkter kom
tidigt från bland annat Chopoorian 52 som ställde sig undrande varför sjuksköterskor inte var mera
offensiva när det gällde miljöfrågor. Andrews 53 är en av få som på senare tid explicit har lyft
fram frågan och verkat för att utveckla en egen forskningsinriktning (geography of nursing) med
fokus på dynamiken mellan vårdande och det rum och plats där detta äger rum. Att vårdaren kan
bekräfta patientens värdighet genom att respektera och visa hänsyn till dennes personliga sfär och
möjlighet till enskildhet har uppmärksammats. 54 Trots att miljödimensionen 55 ska beaktas i
vårdteorier förefaller begreppet alltjämt knapphändigt utvecklat. Den slutsatsen ligger i varje fall
nära till hands av den orsaken att även inom den kvalitativa vårdforskningen en övervägande del
har haft fokus på den fysiska miljön. 56 Av den orsaken anses vårdmiljö förtjäna en mera
framträdande plats. 57
48 Soja 1996, 72.
49 Artikelförfattaren anknyter till Heideggers dasein och Sartres être-là, se vidare i Soja 1996, s. 73 ff.
50 Tydén 1993.
51 Goren & Orion 1994, Purkis 1995, Flaskerud & Halloran 1980.
52 Chopoorian 1986.
53 Andrews 2003.
54 Edlund 2002, Rosqvist 2003.
55 ’Miljö’ representerar ett av de s.k. metabegreppen. Det ska kunna identifieras i varje vårdteori (tillsammans med
människa, hälsa och vård/omvårdnad) och utgöra grunden för det vårdteoretiska tänkandet och handlandet. Fawcett
(1995) anses allmänt vara den som för första gången gav offentlighet för vårdteoretikernas konsensus om dessa.
Enligt Fawcett betraktas som miljö (environment) sådana interna och externa strukturer som innefattar familj, sociala
grupper, kollektiv och samhälle, samt fysisk omgivning. Jfr Erikssons (1987a) livsrum i tre dimensioner: i) det
fysiska för upprätthållandet av människans primära livsfunktioner, ii) det psykosociala alt. det fysiopsykosociala,
dvs. den situation, i vilken det sociala samspelet mellan självet likväl som konkreta och kollektiva andra utspelar sig,
iii) det andliga, dvs. självets relation till det abstrakta andra; gudsrelation och personliga tro.
56 Flaskerud & Halloran 1980, Chopoorian 1986.
57 Moore 1999.