Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
annat motverkades genom att civilklädd polis <strong>och</strong> fältassistenter kallades in. Om vissa rykten<br />
hade tillåtits att florera så hade systemet riskerat att hamna utom kontroll, men här<br />
balanserade man hela tiden på kanten mellan kaos <strong>och</strong> ordning <strong>och</strong> fick på så sätt systemet<br />
närmare ett jämviktsläge.<br />
Till en början uppstod samordningsproblem mellan sjukvården <strong>och</strong> polisen kring identifieringsarbetet.<br />
Man blev tvungen att tänka om <strong>och</strong> skapa en lösning efter behov istället<br />
<strong>för</strong> att följa vanliga rutiner. Överlag var det situationens behov som präglade kontakter <strong>och</strong><br />
samordningen mellan myndigheterna, där man <strong>för</strong>sökte skapa anpassningsbara <strong>och</strong> flexibla<br />
kommunikationsformer.<br />
Kommunikation med nya villkor<br />
Den stora mängden besökare på Sahlgrenska under akutfasen samt de efterföljande dagarna<br />
ställde givetvis mycket stora krav på individuell <strong>och</strong> allmän informationsgivning, som<br />
måste skötas under mer eller mindre kaotiska <strong>för</strong>hållanden. Kommunikations <strong>och</strong> informationsverksamheten<br />
hanterades dessutom utifrån delvis nya premisser, både kulturella<br />
<strong>och</strong> tekniska.<br />
De etniska spänningar som uppstod genom branden gav flera problem <strong>för</strong> myndigheternas<br />
krishantering (se SOU 1999:68). För sjukhusets del fanns det visserligen en etnisk<br />
kommunikativ problematik, men inte i den omfattning som aktörerna till en början befarade.<br />
Språksvårigheter löstes med hjälp av tolkar <strong>och</strong> de flesta samtalsrelationer fungerade<br />
tillfredsställande. Däremot handlade det om kommunikationssvårigheter med människor<br />
i chock.<br />
Många drabbade <strong>och</strong> anhöriga var inte insatta i det svenska samhällssystemet. Det ställde<br />
stora krav på rak <strong>och</strong> tydlig kommunikation från myndighetsaktörernas sida. Omvänt<br />
var inte det svenska samhället insatt i de berördas kulturer, normer <strong>och</strong> värden. Ur ett<br />
kaosteoretiskt perspektiv kan sådana kulturkrockar ses som en tillgång <strong>för</strong> att skapa nya<br />
kreativa lösningar. Myndighetsrepresentanter på Sahlgrenska var tvungna att anpassa sig<br />
efter situationens behov, släppa på vissa regler <strong>och</strong> forma nya som fungerade bättre i det<br />
uppkomna läget.<br />
Relationen med medierna fick ett gott slutbetyg. Visserligen inträffade några incidenter,<br />
då exempelvis medierepresentanter <strong>för</strong>sökte intervjua människor i chock <strong>och</strong> ta bilder på<br />
anhöriga. Ett annat problem var att information ibland spreds via medierna innan anhöriga<br />
<strong>och</strong> de som var involverade i arbetet på sjukhuset hade tillgång till denna information.<br />
Den utbredda användningen av mobiltelefoner hos besökarna innebar krav på snabb<br />
mobilisering av informationsgivningen <strong>och</strong> på snabbt bemötande. Samtidigt hade man<br />
brist på kommunikativ teknik, vilket givetvis var ett bekymmer i en situation där händelseutvecklingen<br />
var så intensiv som på Sahlgrenska. Det var en bidragande orsak till att det<br />
uppstod svårigheter kring listorna på skadade som lagts in på sjukhuset. De stämde sällan<br />
<strong>och</strong> personalen visste inte heller vem man skulle få rätt informationen ifrån. Detta är ett<br />
relativt vanligt problem i krissituationer, att informationstrycket är så stort att man tvingas<br />
gå ut med uppgifter innan man är helt säker på att de är korrekta (Flodin 1993).<br />
113
Change language