Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

214
Spridningen i de olika svarsgrupperna visar inte på några enhetliga mönster förutom att
skillnaden i spridning mellan invandrare som svarat före respektive efter branden i de flesta
fall är större än motsvarande skillnad bland svenskarna.
Sammanfattningsvis förefaller det alltså sannolikt att branden har haft en inverkan på
förtroendet för vissa berörda personalgrupper hos både svenskar och invandrare i Göteborg
med kranskommuner. Den tydligaste trenden är en ökning av förtroendet för dessa
grupper, främst bland invandrare men även bland svenskar. Politiker, lärare och dagspressens
journalister är de som främst verkar ha fått ett ökat förtroendekapital i samband med
brandolyckan. Förtroendet för sjukvårdens personal minskade i invandrargruppen, men
det är svårt att säga i vilken utsträckning detta beror på branden.
Slutsatser
Att tala om ’effekter’ då de undersökningar vi använder görs utifrån helt andra utgångspunkter
än det de nu används för att redovisa är förstås vanskligt. Vi ska ändå försöka ta
fram det vi bedömer som rimligt att kunna uttala oss om.
Vad gäller den nationella nivån finns inga större skillnader i förtroendebedömningar
bland svenskar eller invandrare som i sig skulle kunna hänföras till branden. De skillnader
som finns före och efter branddatumet är inte särskilt stora, vilket gör att vi inte vågar dra
slutsatsen att det är branden som spelat roll för de framkomna resultaten. Om de däremot
jämkas samman med resultaten från den västsvenska undersökningen är det ändå några
resultat vi också på riksnivå vill peka på.
Ifråga om Västsverige finns det mönster i svaren, som gör att vi kan våga tala om att
branden spelade en viss roll för hur man bedömer samhällsinstitutionernas personal. Det
är också i Västsverige som den geografiska och emotionella närheten finns, vilket naturligtvis
spelar en stor roll.
Vi kan sammanfatta resultaten i följande punkter:
• Skolor som institution och lärare som personalgrupp bedöms mer positivt bland både
svenskar och invandrare efter branden.
• Förtroendet för sjukvården och dess personal är bland svenskar högt och orubbat före
och efter branden, medan invandrarnas förtroende för sjukvården både som institution
och personalgrupp sjunker efter branden.
• Den politiska sfären bedöms generellt av både svenskar och invandrare relativt negativt
– det är den sfär i samhället där förtroendet är lägst. Efter branden på Hisingen
bedöms emellertid denna sfär mer positivt av invandrare än vad som var fallet före
branden.
• Dagspressjournalister bedöms mer positivt efter branden av invandrare, men inte av
svenskar.
Hur kan de redovisade resultaten då tolkas? Eftersom de som är sena med att svara på
enkäter ofta är mer samhällskritiska än de som svarar tidigt, och så inte generellt är fallet
efter branden, finns det en substans i resultaten. De som svarar sent är allmänt sett positivare
1998, än vad sena svarare är de andra år som vi jämfört med.