Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SAMHÄLLSFÖRTROENDET BLAND<br />
SVENSKAR OCH INVANDRARE<br />
Ingela Wadbring, Lennart Weibull <strong>och</strong> Jan Sjögren<br />
Inledning<br />
Branden på Hisingen i Göteborg natten till den 30 oktober <strong>1998</strong> var den värsta i Sverige i<br />
modern tid. Förutom de fruktansvärda konsekvenser som branden innebar <strong>för</strong> alla berörda,<br />
ledde händelsen också till en långvarig <strong>och</strong> stundtals hetsig diskussion. Det som diskuterades<br />
var bland annat om i vad mån berörda samhällsinstitutioner <strong>och</strong> yrkesgrupper<br />
fullgjort sina uppgifter på ett korrekt sätt. Den kritiska frågan ställdes om det faktum att de<br />
flesta festdeltagarna hade invandrarbakgrund hade påverkat arbetet under <strong>och</strong> efter branden.<br />
1 Agerandet från såväl massmedierna, myndigheterna som räddningspersonalen<br />
granskades i detta perspektiv.<br />
I efterhand är det knappast <strong>för</strong> mycket sagt att branden även innebar ett uppvaknande<br />
<strong>för</strong> många när det gällde invandrarnas ställning i det svenska samhället. Händelsen synliggjorde<br />
mycket av den problematik som omgärdar frågor angående integration, kulturskillnader<br />
<strong>och</strong> invandrares inflytande i dagens Sverige. Den aktualiserade också frågor om<br />
hur invandrare betraktar det svenska samhällets institutioner.<br />
Brandolyckan <strong>och</strong> de frågor som väcktes i samband med den, <strong>för</strong>anledde en rad<br />
studier. Tanken med <strong>för</strong>eliggande undersökning är att belysa just samhälls<strong>för</strong>troendet.<br />
Frågan gäller det <strong>för</strong>troende som personer med invandrarbakgrund respektive svensk<br />
bakgrund hyser <strong>för</strong> olika samhällsinstitutioner <strong>och</strong> deras personal. Uppgiften är att så<br />
långt som det är möjligt få en bild av om <strong>och</strong> i så fall hur branden på Hisingen påverkat<br />
detta <strong>för</strong>troende. En viktig fråga är då vad som menas med begreppet <strong>för</strong>troende.<br />
Syfte<br />
Varje samhällsbildning bygger på medborgarnas <strong>för</strong>troende. I komplexa samhällen är vi<br />
tvingade att lita på att olika institutioner <strong>och</strong> organisationer faktiskt fungerar, även om vi<br />
inte själva har någon direkt insyn i deras verksamhet. Förtroendet är ett slags mekanism<br />
<strong>för</strong> att reducera just social komplexitet. För att klara det dagliga livet bygger vi på olika<br />
generaliserade <strong>för</strong>troenden, som innebär att vi reducerar osäkerhet <strong>och</strong> därigenom underlättar<br />
ställningstaganden. En grundtanke är då att <strong>för</strong>troende spelar en ökande roll <strong>för</strong><br />
människors val i det moderna samhället, eftersom det utmärks av enskilda fria medborgare,<br />
vars handlingar inte är <strong>för</strong>utsägbara. 2 Men <strong>för</strong>troende avser inte bara relationer människor<br />
emellan utan också <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> samhällets institutioner. Ett samhälles existens är<br />
1) Se SOU 1999:68<br />
2) Luhmann, <strong>1998</strong>:23ff, jfr Holmberg <strong>och</strong> Weibull, 2000<br />
3) Bok, 1980. Jfr även diskussionen i Holmberg <strong>och</strong> Weibull, 1999; 2000 <strong>och</strong> Rothstein, 1999<br />
193
Change language