Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Mycket tyder emellertid på att åtminstone förtroendebedömningarna i fråga om de politiska
institutionerna kan återspegla sociala och ideologiska skillnader inom invandrargruppen.
Av dem som invandrat från utomnordiska länder beskriver sig cirka 55 procent
som arbetare, bland dem som invandrat från övriga nordiska länder är andelen cirka 45
procent, vilket är nästan samma andel som bland svenskarna. 32 Med tanke på vad vi vet om
svenska arbetarfamiljers högre förtroende för de politiska institutionerna33skulle denna
sociala skillnad vara en faktor också inom invandrargruppen. Samtidigt är högre tjänstemän
och akademiker överrepresenterade bland de utomeuropeiska invandrarna. Mycket
talar för att dessa representerar en mera radikal politisk invandrargrupp, något som också
brukar innebära att svenska politiska institutioner värderas högre. 34
Alla förklaringar får endast uppfattas som tentativa. Bedömningsskillnaderna är i flera
avseenden förhållandevis små och underlaget är alltför bräckligt för att det skall vara möjligt
att dra några långtgående slutsatser.
Samma svaghet gäller för analysen av hur invandrargrupperna i Västsverige bedömer
yrkesgrupper. I Västsverige finns det överlag små skillnader i bedömningarna. 35 En skillnad
i förhållande till det nationella genomsnittet är emellertid att de utomeuropeiska
invandrarna har ett relativt lägre förtroende än de med europeisk bakgrund, särskilt när
det gäller den sociala sektorn och medierna.
Möjligen kan också förklaringen till skillnaderna sökas i sociala skillnader mellan den
nationella och den västsvenska invandrargruppen. De utomeuropeiska invandrarna i
Västsverige skiljer ut sig något från det nationella genomsnittet för gruppen genom att i
större utsträckning bestå av arbetarfamiljer.
Slutsatser
Vi kan konstatera att det finns vissa nivåskillnader mellan svenskar och invandrare i deras
bedömningar, även om mönstren i de flesta fall är likartade. Då vi rent praktiskt varit
tvungna att använda en mycket bred definition av begreppet invandrare, är det troligt att
detta gjort att eventuella skillnader reducerats.
Vi kan också konstatera att det finns skillnader mellan olika grupper av invandrare och
deras bedömning av de svenska samhällsinstitutionerna och dess personal, men det är
svårt att se entydiga mönster. Att invandrargruppen är en heterogen grupp – inte bara som
befolkningsgrupp, utan också i sina bedömningar – är emellertid klarlagt.
Något som naturligtvis spelar stor roll, är hur länge man varit i Sverige, och hur väl man
därmed känner till det svenska samhällssystemet och dess institutioner. På samma sätt
som det spelar roll varifrån man geografiskt kommer – kommer man t ex från Norge, så torde
det svenska samhällssystemet vara förhållandevis välbekant, jämfört med om man
kommer från Somalia – så spelar det också roll hur länge man varit i Sverige. Ytterligare en
aspekt att beakta, är i vilken grad svenskar respektive invandrare kommer i kontakt med
de svenska samhällsinstitutionerna och dess personal. Skolan är exempelvis något som de
flesta kommer i kontakt med, om inte annat indirekt, medan försvaret är något betydligt
32) Se tabell 6a i bilagan
33) Holmberg och Weibull, 1999
34) Ibid.
35) Se tabell 5 i bilagan
209