Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I samband med informationsutredningens arbete diskuterades om äldre invandrare – som<br />
i större utsträckning än ungdomarna upprätthåller kontakten med hemlandet <strong>och</strong> i högre<br />
grad håller fast vid sin ursprungliga etniska identitet – skulle vara mer utsatta <strong>för</strong> ryktesspridning<br />
<strong>och</strong> ha större benägenhet till misstro gentemot myndigheterna på grund av upplevelser<br />
av övergrepp innan de kom till Sverige. Att <strong>för</strong>äldrarna i större utsträckning håller<br />
fast vid sin ursprungiga etniska identitet än ungdomarna bekräftas i intervjuerna. Studien<br />
visar samtidigt att <strong>för</strong>äldrar i flera fall aktivt diskuterat ryktesspridningen <strong>och</strong> aktivt <strong>för</strong>manat<br />
sina ungdomar att inte tro på ryktena <strong>och</strong> att inte heller <strong>för</strong>a dem vidare.<br />
En viktigt slutsats i ungdomsstudien är alltså att den etniska identiteten är <strong>för</strong>änderlig<br />
<strong>och</strong> varierar med situationen, vilket innebär att det snarare är ungdomsidentiteten än den<br />
med <strong>för</strong>äldrarnas hemland <strong>för</strong>knippade etniciteten som är betydelsefull i samband med<br />
branden. Det finns inte heller några tydliga skillnader i synen på branden, dess orsaker <strong>och</strong><br />
följder inom gruppen ungdomar med invandrarbakgrund som skulle kunna <strong>för</strong>klaras av<br />
från vilket land eller kultur som deras <strong>för</strong>äldrar kommer. Däremot finns det tydliga skillnader<br />
mellan invandrarungdomsgruppen som helhet <strong>och</strong> övriga (”svenska”) ungdomar i<br />
undersökningen. Det finns en klar skillnad mellan grupperna både vad gäller hur man <strong>för</strong>håller<br />
sig till ryktena om brandens orsaker <strong>och</strong> till informationsträffarna med polis <strong>och</strong><br />
räddningstjänst. Ungdomar med svenskt ursprung är mer skeptiska till påståendena att<br />
det skulle vara rasister som anlade branden, <strong>och</strong> de har genomgående större tilltro till myndighets<strong>för</strong>eträdarna.<br />
Det mångkulturella samhället är om man ser till dessa resultat inte så fragmentariserat<br />
som termen antyder utan kännetecknas snarare av en tudelning mellan invandrarungdomar<br />
<strong>och</strong> ”svenska” ungdomar, vilket givetvis inte betyder att relationerna är mindre<br />
problematiska – det kan ju vara tecken på en avsevärd polarisering mellan dem som känner<br />
sig delaktiga <strong>och</strong> dem som uppfattar sig stå utan<strong>för</strong> samhällsgemenskapen. Något av<br />
det återspeglas också i attityderna till mediernas uppmärksamhet på sorgemanifestationer<br />
<strong>och</strong> begravningsceremonier. Medan de svenska ungdomarna uttrycker viss kritik av allt<strong>för</strong><br />
närgången exponering är invandrarungdomarna genomgående positiva till denna<br />
uppmärksamhet.<br />
Brandens betydelse <strong>för</strong> samhälls<strong>för</strong>troendet<br />
En delstudie (Wadbring, Weibull & Sjögren, Del V) har granskat medborgarnas <strong>för</strong>troende<br />
<strong>för</strong> samhällets institutioner i samband med branden. Genom att branden inträffade under<br />
den period då två opinionsundersökningar (SOM <strong>och</strong> Väst-SOM/Göteborgs universitet)<br />
genom<strong>för</strong>des kan man jäm<strong>för</strong>a svar <strong>för</strong>e <strong>och</strong> efter händelsen <strong>och</strong> på så sätt få indikationer<br />
på hur händelsen påverkade <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> bland annat myndigheter <strong>och</strong> medier. Undersökningarna<br />
utformades så att jäm<strong>för</strong>elser mellan invandrare <strong>och</strong> ”svenskar” är möjliga.<br />
Visserligen är invandrargruppen bredare i dessa <strong>för</strong>troendemätningar (t ex ingår även nordiska<br />
invandrare) än i ungdomsstudien där inga nordiska invandrare <strong>för</strong>ekommer. Men<br />
vissa slutsatser kan dras angående brandens betydelse <strong>för</strong> samhälls<strong>för</strong>troendet trots vissa<br />
metodproblem som sammanhänger med att opinionsundersökningarna ursprungligen<br />
hade andra syften än den analys som genom<strong>för</strong>ts i denna rapport.<br />
Eftersom ett av resultaten är att brandens inverkan på allmänhetens <strong>för</strong>troende endast<br />
238
Change language