Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UNGDOMAR I GÖTEBORG<br />
BERÄTTAR OM BRANDEN<br />
Ulrika Olausson<br />
Idag påminner oss nya komplicerade tekniska system, nya risker <strong>och</strong> katastrofer med<br />
ibland global räckvidd om att nationsgränserna i realiteten enbart fungerar som imaginära<br />
sådana. Dahlström <strong>och</strong> Flodin (<strong>1998</strong>) talar om ”det globala lokalsamhället”, vilket <strong>för</strong>utom<br />
ovanstående element även inbegriper kulturell mångfald <strong>och</strong> etnisk, religiös <strong>och</strong><br />
språklig pluralism. Författarna menar att det ligger en fara i att anta att alla medborgare i<br />
ett sådant heterogent samhälle reagerar likartat vid en katastrof eller större olycka.<br />
Syftet med denna delstudie är att nå kunskap om hur medborgare med olika kulturell,<br />
etnisk, religiös <strong>och</strong> språklig bakgrund reagerade i samband med <strong>Göteborgsbranden</strong> <strong>1998</strong>.<br />
Genom att kunskap om individerna i ”det globala lokalsamhället” genereras, ges samhällets<br />
institutioner möjlighet att anpassa sin information <strong>och</strong> kommunikation till denna <strong>för</strong>ändrade<br />
samhällsstruktur. För att demokratin skall fungera krävs det att medborgarna har<br />
<strong>för</strong>troende <strong>för</strong> informationskällorna <strong>och</strong> <strong>för</strong> medierna (Nordlund 1996). Eftersom branden<br />
drabbade en grupp medborgare som, kan man befara, ofta upplever sig stå utan<strong>för</strong> delar<br />
av det svenska samhället, ställs just dessa frågor på sin spets.<br />
I studien beskrivs <strong>och</strong> analyseras branden ur ungdomars perspektiv; deras uppfattningar<br />
om informationen från myndigheter såsom räddningstjänst <strong>och</strong> polis, men även<br />
från massmedier, skolan <strong>och</strong> informella samtal med kamrater <strong>och</strong> <strong>för</strong>äldrar. Dessutom<br />
fokuseras de åsikter som ungdomarna bildat sig om branden <strong>och</strong> händelserna omkring<br />
den, vad de innehåller <strong>och</strong> på vilka grunder de skapats. Om man betraktar branden kontextuellt,<br />
dvs inte som en isolerad händelse, utan som en del av ett större sammanhang, <strong>för</strong>djupas<br />
<strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> dessa reaktioner, åsikter <strong>och</strong> uppfattningar. För att möjliggöra denna<br />
typ av kontextuell <strong>för</strong>ståelse, relateras resultaten till resonemang kring identitetsskapande<br />
<strong>och</strong> rasism, vilket det inledande avsnittet handlar om.<br />
Tillvägagångssätt<br />
Eftersom de flesta av festdeltagarna var 17–18 år, koncentrerades intervjuerna till ungdomar.<br />
Dock valdes personer som inte själva befunnit sig inne i festlokalen; några bevittnade<br />
händelsen utifrån men de flesta var inte närvarande på platsen under brandnatten. Detta<br />
innebär rimligtvis att just dessa ungdomars informationsbehov är mycket stort, eftersom<br />
de inte själva har personlig erfarenhet av branden, men ändå upplever gemenskap med<br />
dem som direkt drabbades. Flera av dem som intervjuats har nära vänner som varit med<br />
om branden, vilka naturligtvis har mycket av egna erfarenheter att <strong>för</strong>medla, <strong>och</strong> flera av<br />
dem har också vänner <strong>och</strong> bekanta som omkommit.<br />
Studien grundas på intervjuer med 34 ungdomar, vilka under samtalsliknande former<br />
har fått berätta om hur de ser på informationen de fått av myndigheter <strong>och</strong> medier om bran-<br />
121
Change language