Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De olika typerna av mått<br />
I rapporten används huvudsakligen tre olika mått <strong>för</strong> att beskriva <strong>för</strong>troendet i de olika<br />
grupperna: balansmått, medelvärde <strong>och</strong> standardavvikelse. De grundar sig alla på hur<br />
svarspersonerna svarat på frågorna Hur stort <strong>för</strong>troende har Du <strong>för</strong> det sätt på vilket följande<br />
samhällsinstitutioner <strong>och</strong> grupper sköter sitt arbete? samt Allmänt sett, hur stort <strong>för</strong>troende har<br />
du <strong>för</strong> det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete?, där svarsalternativen är ’mycket<br />
stort <strong>för</strong>troende’, ’ganska stort <strong>för</strong>troende’, ’varken stort eller litet <strong>för</strong>troende’, ’ganska<br />
litet <strong>för</strong>troende’, ’mycket litet <strong>för</strong>troende’ samt i vissa fall ’ingen uppfattning’.<br />
Det <strong>för</strong>sta <strong>och</strong> mest använda måttet är ett balansmått. Balansmåttet beräknas genom att<br />
subtrahera andelen – i procent – av de svarande som hyser litet eller mycket litet <strong>för</strong>troende<br />
från de som hyser stort eller mycket stort <strong>för</strong>troende. Resultatet blir ett tal mellan<br />
–100 <strong>och</strong> 100, där ett högt tal innebär att institutionen eller personalgruppen ifråga åtnjuter<br />
ett högt <strong>för</strong>troende, <strong>och</strong> ett lågt tal ett lågt <strong>för</strong>troende. Balansmåttet är ett enkelt <strong>och</strong><br />
lätt<strong>för</strong>ståeligt mått, som visar om allmänheten i stort eller en viss grupp i huvudsak har<br />
ett högt eller lågt <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> en given institution eller yrkesgrupp. Nackdelen med<br />
måttet är att det inte säger något om hur stor andelen med stort eller litet <strong>för</strong>troende är –<br />
bara hur de <strong>för</strong>håller sig till varandra. Ett balansmått på noll kan innebära att hälften har<br />
stort <strong>för</strong>troende <strong>och</strong> den andra hälften lågt <strong>för</strong>troende, eller att samtliga svarat att de varken<br />
har stort eller litet <strong>för</strong>troende. I verkligheten är <strong>för</strong>delningen dock sällan av det sistnämnda<br />
slaget.<br />
Medelvärdet utgår från en värdeskala från ett till fem, där ett innebär svarsalternativet<br />
’mycket stort <strong>för</strong>troende’, två ’ganska stort <strong>för</strong>troende’, tre ’varken stort eller litet <strong>för</strong>troende’,<br />
fyra ’ganska litet <strong>för</strong>troende’ <strong>och</strong> fem ’mycket litet <strong>för</strong>troende. Ett lågt värde innebär<br />
alltså ett högt <strong>för</strong>troende över lag. Fördelen med medelvärdet är att man tar hänsyn<br />
även till de som svarat ’varken stort eller litet <strong>för</strong>troende’, samt att svarsalternativen<br />
’väger’ olika tungt. Det är dock inte lika överskådligt som balansmåttet <strong>och</strong> det är inte<br />
alltid man vill ta hänsyn till de som svarat ’varken stort eller litet <strong>för</strong>troende’. I denna studie<br />
används medelvärdet endast <strong>för</strong> att kunna relatera standardavvikelserna till det.<br />
Standardavvikelsen innebär den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet inom gruppen.<br />
En låg standardavvikelse innebär således ett homogent tyckande, <strong>och</strong> en hög standardavvikelse<br />
att uppfattningarna om den aktuella institutionen eller personalgruppen<br />
går kraftigt isär. Att uppfattningarna går isär behöver dock inte med nödvändighet innebära<br />
att många hyser ett mycket lågt <strong>för</strong>troende eller mycket högt <strong>för</strong>troende inom gruppen,<br />
eftersom standardavvikelsen måste relateras till medelvärdet. Till exempel innebär<br />
ett lågt medelvärde kombinerat med hög standardavvikelse <strong>för</strong>modligen att majoriteten<br />
svarat ganska jämnt <strong>för</strong>delat från alternativet ’mycket högt <strong>för</strong>troende’ till ’varken stort<br />
eller litet <strong>för</strong>troende’, men att få svarat att de hyser litet eller mycket litet <strong>för</strong>troende. I<br />
analysen refererar vi oftast till standardavvikelsen genom att istället diskutera spridningen<br />
av svaren, vilket <strong>för</strong> de flesta känns mer intuitivt.<br />
Medelvärdet kombinerat med standardavvikelsen är egentligen ett mer exakt sätt att analysera<br />
svarsresultaten än balansmåttet, men är inte lika lättillgängligt <strong>och</strong> överskådligt, <strong>och</strong><br />
där<strong>för</strong> använder vi de två sistnämnda måtten sparsamt i denna studie. De tabeller som<br />
visar medelvärden <strong>och</strong> standardavvikelser finns inte med i redogörelsen, men är möjliga<br />
att nå genom <strong>för</strong>fattarna.<br />
199
Change language