Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Metodsynpunkter
SOM-institutet, som genomfört undersökningarna, har gjort undersökningar av detta slag
sedan 1986. Riks-SOM är en riksrepresentativ undersökning med ett urval på 2.800 personer
mellan 15 och 80 år – från och med 1998 två undersökningar per år med 2.800 personer
vardera. Väst-SOM är en västsvensk motsvarighet som går ut i Göteborg med kranskommuner,
och har ett urval om 2.900 personer mellan 15 och 80 år. Svarsfrekvensen på undersökningarna
var 1998 mellan 65 och 70 procent, men bortfallet bland invandrare är större
än bland svenskar. Dessutom kan det vara så – vilket vi emellertid inte kan vare sig verifiera
eller falsifiera – att de invandrare som har svarat på undersökningarna, i vissa fall skiljer
sig från invandrare som inte svarat. Svaren måste därför tolkas med viss försiktighet,
vilket vi tagit hänsyn till i analysen. 114
För att få en förståelse för analysen i denna rapport, är det viktigt att vara medveten om
vissa begränsningar och definitioner. Vi har här sökt vara så kritiska mot vår egen analys
som möjligt, och tala om på vilket sätt vi validerar de framkomna resultaten. I resultatdelen
har vi också mycket medvetet påtalat då tolkningar av olika skäl ska göras med försiktighet.
Som nämnts tidigare är vår definition av invandrare mycket vid. Detta är praktiskt nödvändigt
för vår analys: när man delar upp svaren före och efter brandolyckan är ungefär 80
procent av svaren inkomna före branden, vilket medför att antalet invandrare i gruppen
som svarat efter branden blir för få om man inte använder en vid definition. Enligt vår definition
räcker det att ha en förälder som är uppvuxen utanför Sverige för att definieras som
invandrare. Man kan således vara både svensk medborgare och helt uppvuxen i Sverige
och ändå räknas till gruppen invandrare, såvida man har en förälder som invandrat. En
sådan vid definition torde dock vara rimlig, eftersom också andra generationens invandrare
måste anses utgöra en del av invandrarkulturen.
Ett problem som gäller de allra flesta kvantitativa studier som är intresserade av invandrare
som grupp, är att invandrargruppen förstås inte är homogen. I dagligt tal torde de flesta
med ’invandrare’ framför allt avse personer från södra Europa eller från länder utanför
Europa, möjligen exklusive Nordamerika. I praktiken är emellertid stora invandrargrupper
personer från de övriga nordiska länderna och Europa. I vår analys av samhällsförtroendet
har vi inte kunnat göra en sådan finfördelad uppdelning som varit önskvärd med
tanke på de etniska grupper som särskilt drabbades av branden, utan vi belyser invandrargruppen
som helhet.
I beskrivningen av olika gruppers allmänna förtroende finns dock en redovisning av
skillnader mellan första och andra generationens invandrare, varför en indikation på olika
invandrargruppers förtroende kan erhållas genom denna beskrivning. Vi har också gjort
en beskrivning av personer som vuxit upp i olika typer av länder – Norden, övriga Europa
samt länder utanför Europa – för att ytterligare kunna ge en bild av den heterogena invandrargrupp
som vi sedan behandlat som en homogen grupp.
Som redan tidigare nämnts, möjliggörs denna analys av att SOM-institutets undersökningar
”låg i fält” just vid tidpunkten för branden. Formellt går det inte att sätta SOM-studien
i direkt relation med branden på Hisingen. Det finns alltså ingen fråga i SOM-under-
14) För ytterligare metoddiskussioner, se Lithner, 1999 och Persson, 1999
197