Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Det var ju ett av de problem de hade i Göteborg, att det här handlade om grupper som inte har någon
anknytning alls till det svenska samhället /.../ Hur ska man informera, hur vänder man sig till grupper
som inte förstår vårt myndighetsspråk, som inte vet vad vi menar när vi säger att det här ska vi undersöka,
det kan uppfattas som att vi vet något mer än vad vi säger (Enhetschef försvarsdepartementet).
Jag kände mest oro för dem som inte kunde språket och som kanske fick vilseledande information, som
ledde till att frågorna blev ännu större – var elden anlagd, rasister eller inte rasister? /.../ En del tittar
inte på TV här utan får allt via parabol och telefonsamtal /från ursprungslandet/ (Kommunalråd).
Vi har planer och beredskap – händer det något så är P4 vår kanal utåt. Så plötsligt har du att göra med
ungdomar som inte lyssnar på P4 /.../ Deras föräldrar gör det inte heller, utan här finns ett vakuum
(Länsstyrelseaktör).
Det citerade kommunalrådet kopplar sin reflexion om informations- och språkproblemen
med de etniska gruppernas bristande kunskap om rättssystemet. Det skapade bland annat
orealistiska förväntningar om vad han ”som stor man i Göteborg” skulle kunna göra för att
exempelvis styra polisens utredningsarbete.
Den statliga informationsutredningen (SOU 1999:68) konstaterar för sin del att myndigheterna
hade bristande kunskap om de etniska förhållandena i staden och att kommunen
saknade bra kontaktvägar till de etniska grupperna. Utredningen föreslår därför bland
annat bättre samråd med dessa grupper och förbättrad offentlig information på andra
språk än det svenska. Utredningen finner dock inte att någon särbehandling på etnisk
grund förekom i samband med brandolyckan.
Organisatoriska kontakter
Kontakterna mellan myndigheterna
De interorganisatoriska sambanden vid en krishändelse regleras i Göteborgs katastrofplan
som bl a anger att en samlad katastrofsamordningsgrupp och en informationsstab ska etableras
vid krishändelser. Den samverkan som bedrevs inom dessa grupper i samband med
branden bedöms genomgående ha fungerat bra av inblandade aktörer, och inga externa
utsagor (t ex av journalister) strider mot dessa utsagor. Orsaken står att finna i genomförda
olyckshanteringar och övningar liksom förmåga att snabbt improvisera. Ett nätverk av
aktörer från de olika myndigheterna har byggts upp genom dessa aktiviteter och man kände
varandra ganska väl. Dessutom svetsade uppgiften samman de inblandade aktörerna.
Räddningschefen uttrycker således sig mycket positivt om samspelet mellan myndigheterna
i arbetet kring brandolyckan:
Det gick så himla bra. När uppgiften är så tydlig blir alla så målmedvetna, då får man ut mycket mera
av organisationen (Räddningschefen).
Fokuseringen var så hård på vad som måste göras, så vi hade inga svårigheter att komma överens, ingen
griskhet över hur beslut kom till, var det nån som sa att nästa presskonferens har vi om en timme så sa
alla ´ja visst´, klart färdigt....” (Informationsdirektör).
Konstaterandet att samarbetet mellan myndigheterna i stort fungerade tillfredsställande
hindrar inte att man också upptäckte brister. I ledningsarbetet på Gårda uppstod bland
annat problemet att samla grupperingarna när så behövdes: ”Det var svårt att samla infor-
59