Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Sett till helheten är det en genomgående uppfattning att myndighetssfären klarade
olyckshanteringen tillfredsställande. Vissa aktörer använder ännu klarare språk med uttryck
som att man hanterade operationen ”på pricken”. En av de centrala aktörerna menar
att man lyckades på flera plan och att insatsen fungerade i fråga om
”... fokusering, engagemang och kapacitet – det är sällan kommunens resurser kan samlas i en enda
punkt där allt annat kan läggas åt sidan /som i detta fall/ Jag har ännu inte hittat några riktiga fel (Informationsdirektör).
Vi gjorde förstås en massa fel, men man får hoppas att vi inte gjorde några stora misstag. Jag tycker att
vi kom igång bra, med en god personrelation. Och det politiska systemet fungerade bra, /minoritetsledaren/
och jag hade de mandat som behövdes (Kommunalråd).
Några aktörer framhåller dock att man hade behövt större personella resurser i vissa skeden.
Från polisiärt håll redovisas bland annat erfarenheten att ”resurserna kunde ha varit
större från början, men det är svårt att kasta in någon som inte vet hur man gör” (Polisinformatör).
Det hade framför allt behövts mer folk för att avlösa dem som fick jobba länge. ”Att det
intensiva skedet skulle vara så långt, det trodde vi inte” (Informationsdirektör). Skulle det hända
en motsvarande olycka igen ska han kalla in fler för tjänstgöring. Inom räddningstjänsten
kunde man dock balansera behovet av personal. ”Vi var vi så kloka att vi inte väckte upp
alla direkt utan de skulle få sova färdigt och komma och avlösa oss på morgonen” (Räddningschefen).
Läxan är, enligt informationsdirektören, för det första att börja stort resursmässigt,
annars kör man slut på folk om det drar ut på tiden. Det är lättare att trappa ner resurserna
än att söka och introducera nytt folk senare. För det andra gäller det att skapa samband
mellan alla inblandade parter. För det tredje är en viktig lärdom att bygga upp en beredskap
gentemot utländska medier vid en olycka av denna storlek och med så många etniska
grupper involverade.
När det gäller den organisatoriska uppbyggnaden i katastroflägen menar kommunens
högste tjänsteman att den bör bygga på myndighetens ordinarie struktur:
Kunskapen är att de som normalt sysslar med en fråga också ska göra det när det smäller till. Bygg på
linjeorganisationen så mycket man kan, se till att den är vettig i oträngt läge och då är den nog hygglig
i trängt läge. /Och man ska/ ha enkla utgångspunkter, helst sådant som man kan komma ihåg utantill,
inte för sofistikerat, det hinner man inte med (Stadsdirektör).
En av de mest omdiskuterade inslagen i hanteringen av branden i Göteborg och dess följder
gäller räddningsledarens utsaga vid första presskonferensen att branden kan ha varit
anlagd. Räddningsledaren betonar i efterhand att han sa att branden ”kan vara anlagd”,
men medger samtidigt att uttalandet ”kanske var opsykologiskt” och att han borde ha sagt att
han inte visste något om orsaken.
Visst har det varit jobbigt ibland. Man har fått lära sig att inte bjuda på sig själv och vara människa utan
bli tjänsteman. Jag antydde ju bara en orsak /med ordet kan/. Men det ramlade bort hos journalisterna.
När ett tv-team var här nyss och vi tittade på bandet igen så blev de förvånade över att jag faktiskt sa det
(Räddningsledare).
67