Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Posten och Arbetet gav ut en extra tidning till alla – trots att dagen efter branden var en så
kallad tidningsfri dag. De tidningar som inte utkom på den tidningsfria dagen – liksom de
som kom ut – satsade också mycket på sin nättidning och publicerade material där istället. 46
Två generella slutsatser är möjliga att dra utifrån analysen. Den första handlar om betydelsen
av närhet, och då för det första om geografisk närhet. Det finns betydligt större förändringar
i bedömningarna bland västsvenskar än vad det gör i befolkningen som helhet.
Att förändringarna är större i Västsverige kan inte helt hänföras till att det är institutionernas
personal som bedöms, och inte institutionerna. Alla boende i och omkring Göteborg
blev på ett indirekt sätt berörda av det som skedde, och att detta förhållande avspeglar sig
i förtroendet för samhället är förstås logiskt.
Också den andra generella slutsatsen handlar om närhet, men då inte i geografisk
bemärkelse utan snarare psykologisk. Även om de som besvarar en enkät av detta slag inte
själva var berörda direkt – eller ens indirekt – av branden, är det ändå möjligt att tolka resultaten
så att både svenskar och invandrare i viss mån blev berörda av olyckan, av rapporteringen
som följde efteråt och av känslan av närhet till det som hände. Framför allt gäller
det invandrare – för även om det var ungdomar som var inblandade i branden, var det
främst invandrarungdomar. 47
Slutdiskussion: Förtroende som egenvärde?
Brandolyckan på Hisingen i Göteborg i oktober 1998 aktualiserade många frågor. Eftersom
många av de drabbade hade invandrarbakgrund, synliggjordes mycket av den problematik
som invandrare möter i det svenska samhället. Denna studie har både en indirekt och
en direkt koppling till branden, och behandlar frågan om vad svenskar respektive invandrare
har för förtroende för svenska samhällsinstitutioner och personal likväl som frågan
om hur detta förtroende förändrades i samband med branden.
En utgångspunkt för många analyser av förtroende är att ett högt förtroende bland medborgarna
alltid innebär något gott. I debatten har det ibland på grundval av låga förtroendesiffror
framförts farhågor för att sådana samhällsinstitutioner inte kommer att kunna
fungera. Exempelvis har lågt förtroende för dagspressen ansetts vara bekymmersamt med
tanke på pressens uppgift i en demokrati.
Enligt vår mening sätter detta slag av påstående hela debatten om förtroende och tilltro
på sin spets. Det är i och för sig naturligt att den som företräder en viss samhällsinstitution
alltid vill åtnjuta allmänhetens förtroende, men är det verkligen ett demokratiskt problem om
man inte gör det? Några avslutande synpunkter kring denna fråga är här på sin plats.
Ifråga om samhällsförtroende gör de flesta människor sina förtroendebedömningar
utifrån ett slags grundläggande orientering i samhället, och utifrån sitt beroende av respektive
institution. Till detta kommer även ibland den personliga erfarenheten och närheten,
som dock i fråga om flertalet institutioner är begränsad.
Om vi utgår från en sådan begränsning i människors erfarenhet av en viss institution –
dvs om man inte är helt säker på att det som görs är bra eller dåligt – måste försiktighet vara
den rimliga strategin. Synsättet kan exemplifieras med synen på medierna. Vi kan tänka
45) Se SOU 1999:68 och Liselotte Englunds text i denna bok.
46) Se Larsåke Larssons text om händelseförloppet och Liselotte Englundss text i denna bok.
47) Jfr Ulrika Olausson och Liselotte Englunds texter i denna bok.
216