Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

More documents

Recommendations

Info

Den politiska sfären, risknivå 1996-1998, svenskar/invandare 1(balansmått) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 Svenskar Invandrare 1996 1997 1998 Riksdagen Regeringen Politiska partierna Den samhällsbevarande sfären, riksnivå 1996-1998, svenskar/invandare 2 (balansmått) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 Svenskar Invandrare 1996 1997 1998 Bankerna Svenska kyrkan Den politiska sfären, riksnivå 1996-1998, svenskar/invandare 2 (balansmått) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 Svenskar Invandrare 1996 1997 1998 Kommunstyrelserna Fackliga org Den samhällsbevarande sfären, riksnivå 1996-1998, svenskar/invandare 1 (balansmått) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 Svenskar Invandrare 1996 1997 1998 Kungahuset Storföretagen 203
ardefinitionen kommer det då i invandrargruppen att rymmas fler människor med mycket skilda kulturella bakgrunder. Sammanfattningsvis vad gäller invandrares respektive svenskars förtroende på riksnivå, så är invandrarnas politiska förtroende nästan detsamma som svenskarnas. Invandrargruppen har ett genomgående lägre förtroende än svenskarna för Svenska kyrkan och kungahuset i den samhällsbevarande sfären, och för de institutioner som ingår i den sociala dimensionen, med undantag av grundskolan och universiteten. Radio och TV bedöms som något mer förtroendeingivande av invandrare än av svenskar. Svenskar och invandrare i Västsverige Vi ska nu se hur skillnaden i uppväxt visar sig i förtroendet för personalgrupper, i Västsverige. Om vi börjar med förtroendet för rikspolitikerna så är det tydligt att den stadiga uppgång vi såg på grundval av alla svarande, inte existerar bland invandrarna. Deras förtroende ökar däremot från en lägre nivå än svenskarnas 1996 till en påtagligt högre nivå 1997, för att sedan falla en liten aning 1998 för att därmed på nytt hamna något under svenskarnas stadigt ökande förtroendenivå. Vad gäller invandrargruppens förtroende för kommunpolitiker så ligger detta på en jämn nivå över hela perioden, medan svenskarnas minskar något 1997 för att sedan öka 1998. Invandrarnas något högre förtroende än svenskarna för rikspolitiker och kommunalpolitiker 1997 gäller även landstingspolitikerna, som bara fanns med som fråga detta år. Året efter, 1998, har de båda grupperna ungefär samma förtroende för Västra Götalandsregionens politiker. Inom den sociala sfären har invandrargruppen ett genomgående lägre förtroende än svenskarna. Detta syns framför allt vad gäller sjukvårdens personal. 1998 ligger invandrarnas förtroende för denna yrkesgrupp 22 balansmåttsenheter under svenskarnas, från att ha legat 11 enheter under 1996. Den fallande trenden är dock gemensam för båda grupperna. Förtroendet för kommunens tjänstemän är lågt i båda grupperna, även om den allmänna tendensen nästan är identisk. Den uppåtgående trenden vad gäller förtroendet för socialarbetare är densamma bland både svenskar och invandrare, men med skillnaden att invandrarnas förtroende är mellan sex och åtta enheter lägre. Även trendlinjen för försäkringskassans personal är nästan identisk mellan de båda grupperna förutom en något lägre nivå i invandrargruppen. Slutligen har vi då förtroendet för lärare i grundskola och gymnasium, som var nästan identiskt i de båda grupperna 1996 och 1997, men som 1998 sjönk avsevärt i invandrargruppen. I den mediala sfären följer båda grupperna samma trend med en uppgång i förtroendet för journalister i dagspress och TV 1997 och en nedgång igen 1998. I invandrargruppen är dock både uppgången och nedgången avsevärt större än bland svenskarna. 1998 har invandrarnas allmänt högre förtroende för journalister minskat nästan ända ned till svenskarnas nivå, oavsett vilket medium som journalisterna arbetar med. Svarens spridning i de båda grupperna visar inte på några entydiga resultat. 1996 var visserligen invandrargruppen genomgående mer heterogen i sina svar, men detta jämnades ut 1997 och 1998. För att sammanfatta förtroendet för yrkes- och personalgrupperna i Västsverige är, till att börja med, tendensen i förtroendet för politikerna något olika bland svenskar och invandrare. Förtroendet är i ungefär samma storleksordning, men varierar inte upp och 204
Page 1 and 2:
Göteborgsbranden 1998 En studie om
Page 3 and 4:
Utgiven av Styrelsen för psykologi
Page 5 and 6:
SPFs FÖRORD Medborgarnas rätt til
Page 7 and 8:
REDAKTÖRERNAS FÖRORD Denna studie
Page 9 and 10:
INLEDNING Branden i festlokalen i G
Page 11 and 12:
- samt inom det kommunikativa områ
Page 13 and 14:
som blir korrigerade är sådana so
Page 15 and 16:
Tidigare undersökningar om branden
Page 17 and 18:
Definitionsfrågor Risk, kris och k
Page 19 and 20:
e kan skapa intryck av att personer
Page 21 and 22:
Nordlund, Roland (1986a): Ovanlig h
Page 23 and 24:
”DET BRINNER…SNABBT!” 1) Olyc
Page 25 and 26:
fest. Jag förstår på den som rin
Page 27 and 28:
Radion väcks 01.15 Västnytts foto
Page 29 and 30:
Rapport (TV2) beslutar, efter klart
Page 31 and 32:
takterna i fortsättningen. Mötet
Page 33 and 34:
Svenska CNN startar 06.00 Svenska C
Page 35 and 36:
anhöriginformation anordnas i aula
Page 37 and 38:
sex först nämnda ger en omfattand
Page 39 and 40:
Kommunstyrelsens ordförande uppger
Page 41 and 42:
December 1998 Det polisiära utredn
Page 43 and 44:
MYNDIGHETERNA Myndigheternas inform
Page 45 and 46:
Det var/ tumultartade scener och m
Page 47 and 48:
kan ges som förklaring. Den först
Page 49 and 50:
presskonferenserna hölls förblev
Page 51 and 52:
på brandplatsen blev jobbigare än
Page 53 and 54:
taget alla. Ett tungt skäl att ord
Page 55 and 56:
De har ju ett starkt utanförskap,
Page 57 and 58:
mationsstaben, alla hade så mycket
Page 59 and 60:
verksamheten sattes igång först o
Page 61 and 62:
till samtidigt som SOS larmnummer
Page 63 and 64:
det ska finnas en ingång. Det ska
Page 65 and 66:
Erfarenheter ett år efter branden
Page 67 and 68:
Slutord Olycksbranden i Göteborg 1
Page 69 and 70:
Intervjuer Myndigheter Regering/dep
Page 71 and 72:
Lennart Persson, TV4/Göteborg Eva
Page 73 and 74:
Backa I stadsdelen Backa omkom tio
Page 75 and 76:
Nu var vi ju ändå tämligen förs
Page 77 and 78:
hade presenterats veckan innan bran
Page 79 and 80:
Hantering och beredskap I Frölunda
Page 81 and 82:
varje dag fram till den 9 november.
Page 83 and 84:
Larm till Hammarhus: 03.15 Stadsdel
Page 85 and 86:
Först när jag ringde till dem så
Page 87 and 88:
Stadsdelarnas erfarenheter Hanterin
Page 89 and 90:
just genom sin rörlighet. Datorer
Page 91 and 92:
jan till medierna att lämna skolun
Page 93 and 94:
Avslutande erfarenheter Branden på
Page 95 and 96:
SJUKVÅRDEN OCH BRANDOLYCKAN Anna H
Page 97 and 98:
Det faktum att informationen inte v
Page 99 and 100:
de upplysningar man hade. I ledning
Page 101 and 102:
Trots de problem som fanns med olik
Page 103 and 104:
funktionärerna där inte hade vets
Page 105 and 106:
Erfarenheter av brandolyckan Interv
Page 107 and 108:
När det gäller kommunikationsfrå
Page 109 and 110:
annat motverkades genom att civilkl
Page 111 and 112:
antog en ny form som utgår från a
Page 113 and 114:
REFERENSER Banks, Stephen (1995): M
Page 115 and 116:
UNGDOMAR I GÖTEBORG BERÄTTAR OM B
Page 117 and 118:
Studien uppnår inte i första hand
Page 119 and 120:
Hittills kan det alltså konstatera
Page 121 and 122:
eskriver. Förutom tillgång till d
Page 123 and 124:
använde ungdomarna främst TV:s ny
Page 125 and 126:
Dom [svenskarna] fick offra sig sj
Page 127 and 128:
Jag fick höra av kompisar att det
Page 129 and 130:
1999:68). Den förhärskande åsikt
Page 131 and 132:
ott som en form av kriminalitet med
Page 133 and 134:
Även Informationsutredningen konst
Page 135 and 136:
ellt sett har lägre förtroende f
Page 137 and 138:
Jag och en kompis har diskuterat fr
Page 139 and 140:
I början var det bra. Vi fick en v
Page 141 and 142:
Denna problematik kan kopplas till
Page 143 and 144: äddningstjänsten själva informer
Page 145 and 146: Att mediernas rapportering om sorge
Page 147 and 148: dat att besvären med utlarmningen
Page 149 and 150: Nohrstedt, S A och Sahlberg, D E (1
Page 151 and 152: DET JOURNALISTISKA ARBETET - erfare
Page 153 and 154: Det första som nog fick mig att fa
Page 155 and 156: Jag hade blocket framme hela tiden
Page 157 and 158: Mina journalistiska insatser tyckte
Page 159 and 160: Bland medierna varierade för övri
Page 161 and 162: Jag kände att jag också behövde
Page 163 and 164: efter det mottot idag hade vi inte
Page 165 and 166: Aftonbladet valde dock med tiden at
Page 167 and 168: I viss utsträckning sökte man på
Page 169 and 170: Det finns en skillnad som man inte
Page 171 and 172: Exempel finns också på hur flera
Page 173 and 174: På Göteborgs-Posten tyckte sig re
Page 175 and 176: Det finns också reportrar som mena
Page 177 and 178: syn till vilka medarbetare som hade
Page 179 and 180: svårt, men ofta nödvändigt. Hur
Page 181 and 182: REFERENSER Litteratur Allport Gordo
Page 183 and 184: FÖRTROENDET Samhällsförtroendet
Page 185 and 186: eroende av att människor har fört
Page 187 and 188: Givetvis finns det möjlighet att y
Page 189 and 190: sökningen 1998 om hur svarspersone
Page 191 and 192: 200 Generellt kan sägas, att sedan
Page 193: det för motsvarande institutioner
Page 197 and 198: ner efter samma mönster. I den soc
Page 199 and 200: det finns få som är 50 år och ä
Page 201 and 202: mer diffust och svårgripbart. Sär
Page 203 and 204: tre åren. Försvaret får en fört
Page 205 and 206: 214 Spridningen i de olika svarsgru
Page 207 and 208: Posten och Arbetet gav ut en extra
Page 209 and 210: enheter tas med då man bedömer de
Page 211 and 212: 220 De viktigaste generella slutsat
Page 213 and 214: AVSLUTNING Sammanfattning och sluts
Page 215 and 216: till att besvara. Men syftet är oc
Page 217 and 218: påträffats i mer centraliserade o
Page 219 and 220: ning ansvariga instanser förmår h
Page 221 and 222: planerad och reglerad (inom den öv
Page 223 and 224: för journalistkåren som med hänv
Page 225 and 226: de studerade redaktionerna fördes
Page 227 and 228: I samband med informationsutredning
Page 229 and 230: mediernas rapportering. I de flesta
Page 231 and 232: Mot denna bakgrund kan ryktena om a
Page 233 and 234: Många lärdomar och gjorda justeri
Page 235 and 236: än för fem - sex år sedan. Detta
Page 237 and 238: Nohrstedt, Stig Arne & Nordlund, Ro
Page 239 and 240: SUMMARY The 1998 Gothenburg Fire La
Page 241 and 242: 120-130 journalists from about 50 m
Page 243 and 244: Crisis management in the city distr
Page 245 and 246:
the situation and what they themsel
Page 247 and 248:
for those covering the acute phase
Page 249 and 250:
The most important general conclusi
Page 251 and 252:
BILAGA Samhällsförtroendet bland
Page 253 and 254:
Tabell 2 Förtroendet för samhäll
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
Tabell 6a Ålders- och klassfördel
Page 259 and 260:
Page 261:
GÖTEBORGSBRANDEN 1998 En studie om
show all

Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?