Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

mation. Denna risk växer om krishändelsen uppfattas som resultatet av en fara som fortfarande
finns kvar och således kan drabba flera människor. Mot bakgrund av den uttalade
misstanken om att branden anlagts av rasister, kan man anta att många av ungdomarna
med invandrarbakgrund upplever just faran för att en liknande situation skall uppstå och
därmed drabba ytterligare personer. De uppfattningar som kommer till uttryck i citaten
ovan tyder på att dessa ungdomar upplever situationen som om de ansvariga inte har
intresse av att berätta hela sanningen pga att det då skulle uppstå en för myndigheterna
okontrollerbar risk: ”krig mellan svenskar och invandrare”. Informationen uppfattas som
motstridig – man har bytt sina teorier ”hundra gånger” – och budskapet uppfattas som om
det enbart syftar till att lugna, vilket snarast får motsatt effekt. De ansvariga uppfattas inte
ta hotet på allvar (jfr Nohrstedt 1988).
Somliga ungdomar var uttalat skeptiska mot syftet med polisens och räddningstjänstens
informationsmöten liksom tillvägagångssättet. Nedan står en eritreanska för det
första exemplet och en iransk flicka för det andra:
Brandkåren kunde inte svara på de frågor vi hade. Deras uppgift verkade mest vara att säga till oss att vi
inte skulle gå runt och snacka en massa skit om det som var dåligt, eftersom dom hade gjort sitt bästa.
Dom backade upp på varandra hela tiden. Det räckte att polisen märkte att vi var lite emot dom, eller att
vi var lite kaxiga så att säga. Då stoppade han oss direkt och sa ”Vad tror ni att ni är? Det förstår ni väl
att dom gör sitt bästa. Vi är här för att ge er information och så håller ni på så här”.
Återigen kan ”outrage”-effekten konstateras. Dessa ungdomar upplever sig vara utsatta
för en form av maktövergrepp från myndigheternas sida: förnekande av problem (att
rasismen ligger bakom branden), ovilja att lyssna på kritik (att inte vilja diskutera eventuella
misstag på olycksplatsen) och mörkläggning av nyckelfaktorer (att branden är anlagd).
Det är känt från tidigare studier att kriser kan utvecklas genom att medborgarna upplever
att de befinner sig i ett kunskaps- och informationsmässigt underläge, vilket leder till misstro
och misstankar om maktövergrepp från ansvariga myndigheter (Nohrstedt och Nordlund
1993). Man kan befara att vissa av ungdomarna med invandrarbakgrund lever i sociala
förhållanden där detta underläge i det närmaste är konstant, dvs inte enbart förorsakat
av branden och händelserna omkring denna. Självklart utgör ett sådant påtagligt underläge
en solid grund för konspirationsteorier, misstro och misstankar om maktövergrepp (jfr
Österman 1999). Nohrstedt och Nordlund har formulerat en kommunikationsstrategi som
är värd att reflektera över i detta sammanhang:
Ta medborgarnas riskuppfattningar på allvar. Att de skiljer sig från mer formaliserade expertbegrepp
innebär inte att de är mindre rationella. De är bara bredare och relaterade till fler aspekter, inklusive
misstanken eller risken för att vara utsatt för maktmissbruk. (Nohrstedt och Nordlund 1993)
En bakomliggande orsak till misstanken om att vara utsatta för maktövergrepp i form av
mörkläggning av rasismen, vilken alltså somliga ungdomar ger uttryck för, bör också relateras
till nyhetsmediernas allmänna bevakning av rasistiska dåd. Löwander (1998) menar
nämligen att rasistiska eller ideologiska motiv till våldsbrott under 90-talet inte fått särskilt
framträdande positioner i nyhetsrapporteringen. Istället har man beskrivit dessa vålds-
136