Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Erfarenheter ett år efter branden
Ett år efter brandkatastrofen är erfarenheterna i stort sett desamma som tidigare när vissa
aktörer åter tillfrågas. Många är fortfarande involverade i följderna av branden, inte minst
genom föreläsningar vid kurser och seminarier och utformning eller besvarande av olika
utvärderingar samt återkommande mediekontakter. Flera av de intervjuade påpekar att
branden alltid kommer att finnas i medvetandet.
Ett antal organisatoriska lärdomar har implementerats. Några genomgripande förändringar
har inte varit aktuella, men bemanningsplaner har reviderats på flera håll liksom
samverkansformerna mellan vissa myndigheter. Den psykosociala verksamheten på Sahlgrenska
universitetssjukhuset, som inte fungerade ändamålsenligt initialt, har exempelvis
omorganiserats.
En rad konkreta förändringar diskuteras också i uppföljningen. Hit hör kontinuerlig uppdatering
av telefonlistor (så att man inte måste göra det när olyckan skett), bättre utrustade
ledningscentraler (fler faxar mm), större personella resurser för Internettjänst, utrustning för
informationsarbete ”i fält” och personal som avdelas för information på olycksplatserna
samt större satsning på intern kommunikation inom myndigheterna.
Sammantaget anses att "vi har blivit ännu bättre" (Beredskapschef sjukvården) att hantera
större olyckor och katastrofhändelser. Som exempel nämns en brand ombord på den
norska färjan Ragnhild på Kattegatt 1999 där 1300 människor evakuerades snabbt utan
större skador genom en massiv helikopterinsats.
Informationsutredningen om branden (SOU 1999:68) har de flesta aktörer läst mer eller
mindre och vissa har haft till uppgift att skriva remissvar. Från flera av dem framkommer
kritik mot vissa uppgifter i utredningen och att man inte blivit hörd tillräckligt. Hos en del
aktörer kan vi samtidigt iaktta en tydlig trötthet och mättnad kring frågan:
Jag känner att jag uppnått en viss mättnad nu med alla undersökningar och intervjuer. Nu måste man
gå vidare. Om jag inte går vidare så fastnar man i det. En del lever fortfarande med Scandinavian Star...
(Räddningsaktör).
Flera aktörer reflekterar slutligen över den stora uppmärksamhet som branden orsakat i
medierna under själva händelseförloppet men också långt senare i det offentliga samhället.
En av de tillfrågade ställer sig frågan varför smärre misstag fokuserades så kraftigt när
det mesta fungerade bra. En annan resonerar om mediernas reaktionsmönster och jämför
med Ragnhildolyckan där medieintresset var mycket mer begränsat trots en stor räddningsoperation
och trots det stora antalet passagerare ombord.
Beredskapskulturen
De samhällsstörningar som inträffat i vårt land under det senaste decenniet har ofta haft
sitt ursprung i ”normala” civila olyckor och civila missgrepp. Denna insikt lyser fram hos
de flesta myndighetsaktörer som var inblandade i branden i Göteborg. De lokala myndigheternas
beredskap och katastrofplanering har i linje med denna insikt också riktats om,
från tänkta krigsbetonade kriser till fredstida samhällsstörningar. Således har kommunala
enheter i Göteborg under 90-talet upprättat nya planer som bygger på civila fredstida krisoch
katastrofhändelser.
68