Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eskriver. Förutom tillgång till den mångfald av symboliska former som medieteknologin<br />
tillhandahåller, har de också tillgång till flera språk som de skiftar mellan. Detta borde i sin<br />
<strong>för</strong>längning ge tillgång till ett brett spektrum av <strong>för</strong>eställda gemenskaper, <strong>och</strong> därmed till<br />
en stor repertoar av olika roller eller identiteter, där ingen identitet behöver vara mer<br />
grundläggande än någon annan. Det är således möjligt <strong>för</strong> en person att samtidigt ha en<br />
etnisk identitet, som aktiveras t ex i hemmiljö där kanske ursprungslandets språk talas, <strong>och</strong><br />
en ungdomsidentitet, vilken blir framträdande i skolmiljö där ofta värdnationens språk<br />
fungerar som det gemensamma medlet <strong>för</strong> kommunikation.<br />
Begreppet rasism<br />
Eftersom begreppet ”rasism” är ett uttalat nyckelord i flera av ungdomarnas medvetanden<br />
i resonemangen kring branden, följer här ett kortare resonemang kring begreppets innebörd.<br />
Enligt Löwander (<strong>1998</strong>) har politikerna i Sverige liksom i flertalet andra västländer<br />
inte fullt ut erkänt rasismen som ett allvarligt samhällsproblem. Detta beror på att man<br />
definierat rasism i termer av ”rasideologi”. Löwander menar att en diskussion kring definitionen<br />
av rasism är central, eftersom själva definitionen inverkar på vilka lösningar man<br />
kan finna <strong>för</strong> att bekämpa fenomenet. Forskare i Europa har konstaterat att rasismen i själva<br />
verket <strong>för</strong>ändras situationellt <strong>och</strong> att antirasistiska protester inte är verkningsfulla, då<br />
strategierna inte anpassats till situationen (Löwander <strong>1998</strong>). Även Världskommissionen <strong>för</strong><br />
kultur <strong>och</strong> utveckling (1996) betonar att rasism inte är någon marginell <strong>för</strong>eteelse, bunden till<br />
en speciell period eller vissa situationer. Fenomenet är ständigt återkommande vid sociala<br />
identitetskriser. Rasism behöver sålunda inte vara ett enda, o<strong>för</strong>änderligt fenomen, men<br />
det rasistiska tänkandets struktur är dock relativt stabil; den leder till argumentering <strong>för</strong><br />
segregation <strong>och</strong> fysisk åtskillnad, enligt Löwander på samma sätt som anti-semitismen.<br />
J.M. Blaut har delat in det rasistiska tänkandet i tre historiskt baserade ideologier, där den<br />
<strong>för</strong>sta uttrycktes i religionstermer under <strong>för</strong>sta hälften av 1800-talet. Från mitten av 1800talet<br />
<strong>och</strong> fram till mitten av 1900-talet grundades rasismens ideologi istället på biologiska<br />
argument. Här beskrevs den vita rasen som den mest överlägsna. Efter 1950 kan konstateras<br />
en <strong>för</strong>ändrad rasistisk ideologi som skiljer sig från de tidigare på ett avgörande sätt. Den<br />
fokuserar inte längre på underlägsna raser utan har sitt fokus på kulturella skillnader. Vidare<br />
har den gått ifrån det hierarkiska tänkandet, dvs den utpekar inte andra kulturer som<br />
underlägsna. Istället betonar den kulturell homogenitet <strong>och</strong> den historiska känslan av<br />
gruppsolidaritet. De ”nya” rasisterna hävdar således att en idealisk nation också är en kulturellt<br />
homogen nation, <strong>och</strong> som en följd av detta hävdas att invandrare mår bäst på ”hemmaplan”,<br />
där de kan utveckla sin egen kultur <strong>och</strong> på så sätt se till alla parters bästa (Löwander<br />
<strong>1998</strong>).<br />
Genomgången ovan av begreppen ”etnicitet”, ”identitet”, ”invandrare” <strong>och</strong> ”rasism”<br />
kommer i den fortsatta resultatredovisningen att ligga till grund <strong>för</strong> analysen. De utgör<br />
redskap <strong>för</strong> att nå fram till en kontextuell <strong>för</strong>ståelse av ungdomarnas reaktioner på branden<br />
<strong>och</strong> händelserna kring den, integrerade i ett större socialt sammanhang. Närmast följer<br />
ett mer empiriskt inriktat avsnitt som behandlar informations<strong>för</strong>loppet under de <strong>för</strong>sta<br />
timmarna efter branden – vilka kanaler som användes <strong>och</strong> hur informationen om brandens<br />
<strong>för</strong>lopp togs emot <strong>och</strong> tolkades.<br />
127
Change language