Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De journalister <strong>och</strong> fotografer som varit mest <strong>och</strong> tidigast inblandade i rapporterings- <strong>och</strong> redigeringsarbete<br />
genomgår krishanteringssamtal vid flera medier (bl a Göteborgs-Posten), medan andra<br />
kollegor med behov av hjälp uppger att de fått ordna sådant stöd själva.<br />
Veckan 9–15 november <strong>1998</strong><br />
På måndagen får länsstyrelsen regeringens uppdrag att samordna informationsinsatserna<br />
gentemot anhöriga <strong>och</strong> skapa ett forum <strong>för</strong> diskussion mellan dessa <strong>och</strong> berörda myndigheter.<br />
En arbetsgrupp bildas där myndigheterna träffas ett par gånger de närmaste dagarna.<br />
Uppdraget får därefter i huvudsak bevakande karaktär. Länsstyrelsen skriver ett brev<br />
till alla anhöriga om bl a kontaktmöjligheter.<br />
På tisdagen genom<strong>för</strong>s i riksdagen en minnesstund med en tyst minut som också<br />
rekommenderas över hela riket. Alla offentliga byggnader flaggar på halv stång.<br />
Informationsbehovet hos drabbade, medier, personal <strong>och</strong> allmänhet är fortfarande<br />
mycket stort. Under de <strong>för</strong>sta fjorton dagarna efter branden uppges kommunens hemsida<br />
ha haft mer än 100.000 besök.<br />
De kommunikativa aktiviteterna fokuseras under denna vecka till polisen <strong>och</strong> det lokala<br />
arbetet i stadsdelarna. Polisen samlar, med början på fredagen i den gångna veckan, ett<br />
25-tal <strong>för</strong>eträdare <strong>för</strong> olika etniska grupper vid fyra möten <strong>för</strong> att informera dels om hur<br />
polisens utredningsarbete fortskrider, dels om hur räddningstjänsten hade arbetat under<br />
olycksnatten.<br />
Polisen inbjuder därefter alla anhöriga till sammanlagt sju möten (med 15–20 personer<br />
per tillfälle). Här informerar inblandade myndigheter (polis, åklagare, räddningstjänst,<br />
sjukvård m fl) om bl a läget i <strong>för</strong>undersökningsarbetet, men också om hur svenska myndigheter<br />
arbetar generellt <strong>och</strong> hur en brand <strong>för</strong>löper. Här framgår att de flesta offren dött<br />
av rökgas<strong>för</strong>giftning.<br />
I stadsdelarna börjar krisjoursarbetet att trappas ner, men i stadsdelar med många drabbade<br />
finns stöd att få under hela hösten.<br />
Senare delen av november <strong>1998</strong><br />
Brandmän, närpoliser <strong>och</strong> sjukvårdspersonal medverkar i en rad lokala sammankomster,<br />
främst i skolorna, <strong>för</strong> att informera ungdomar om bränder i allmänhet <strong>och</strong> arbetet i den<br />
aktuella branden. Man medverkar också i olika etniska tv-kanaler/program <strong>och</strong> i t ex Öppna<br />
Kanalen.<br />
Fredagen den 27 november, en månad efter branden, sätts ett slut på den kortsiktiga<br />
reorganisations- <strong>och</strong> utvärderingsfasen då räddningstjänsten offentliggör en rapport om<br />
räddningsoperationen. Rapporten återger det exakta tids<strong>för</strong>loppet men innehåller också<br />
ett antal mer eller mindre personligt nedskriva minnesanteckningar, däribland några<br />
mycket emotionellt starka skildringar från brandmän om deras upplevelser på brandplatsen<br />
<strong>och</strong> i den brinnande lokalen bland alla döda ungdomar. De skriver om ohyggliga skrik,<br />
känslor av krigsskådeplats <strong>och</strong> människohögar av döda när man tar sig in i lokalen (Räddningstjänsten<br />
<strong>1998</strong>).<br />
42
Change language