Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

ner efter samma mönster. I den sociala sfären följer däremot förtroendet för de flesta personalgrupper
likartade mönster för svenskarna och invandrarna, men invandrarnas förtroende
är lägre i nästan samtliga fall. Även i den mediala sfären är tendenserna mellan
åren desamma, men här ligger istället invandrargruppens förtroende högre än svenskarnas,
och svänger kraftigare upp och ner.
Invandrargruppens heterogenitet
Vi har redan vid flera tillfällen framhållit heterogeniteten inom invandrargruppen. Heterogeniteten
har sin bakgrund i åtminstone två förhållanden; det ena har att göra med
invandrargruppens kulturella härkomst – inom gruppen ryms nordiska, europeiska eller
icke-europeiska invandrare. Det andra har att göra med var uppväxten ägt rum – om det
rör sig om den första eller andra generationens invandrare. Att detta har betydelse för till
exempel medievanorna inom invandrargruppen har påvisats i en tidigare studie. 22
Som framhölls i det inledande metodavsnittet är det inte möjligt att på grundval av
SOM-undersökningens data göra detaljanalyser av invandrargruppen som tar hänsyn till
båda skiljelinjerna. För att ändå få en indikation på hur sådana faktorer kan påverka förtroendebedömningarna,
har vi för undersökningarna 1998 analyserat de två viktigaste
skiljelinjerna var och en för sig. Det bör understrykas att data i dessa avseenden är osäkra
på grund av det begränsade antalet svarspersoner i vissa grupper.
Första och andra generationens invandrare
En rimlig utgångspunkt för analysen av förhållandet mellan första och andra generationens
invandrare är att den senare bör ha större likheter med svenskar än den förra. Den
nationella förtroendemätningen från 1998 ger emellertid inte någon sådan entydig bild.
Med några få undantag ligger den första generationens invandrare något högre i sin
bedömning av förtroende – och liknar därmed genomsnittet för svenskar. Endast några
institutioner, bland annat storföretagen och polisen, röner högre uppskattning i den andra
än i den första generationens invandrare. På några punkter är dessutom skillnaderna relativt
stora. 23
Om vi ser till generationsskillnaderna inom invandrargruppen i förhållande till svenskar,
är det tydligt att den politiska sfären bedöms mer positivt – eller snarare mindre negativt
– bland första generationens invandrare, än bland andra generationens invandrare och
bland svenskar. 24
Mönstret i svaren kan förefalla gåtfullt, men det har också visat sig i andra studier, bland
annat i en undersökning av den invandrartäta stadsdelen Angered i Göteborg 1996. 25 Vid
närmare granskning visar det sig att en viktig del av förklaringen till den oväntade skillnaden
är åldern. Den andra generationens invandrare i Sverige – alltså svenskar med minst
en förälder uppväxt utomlands – består till 40 procent av personer mellan 15 och 29 år, och
22) Weibull och Wadbring 1999
23) Se tabell 2 i bilagan
24) Se tabell 2 i bilagan
25) Wadbring och Weibull, 1998
26) Det bör understrykas att vi här avser den procentuella fördelningen över de åldersintervall som täcks av SOM-institutets
undersökningar (15-80 år)
27) Se tabell 6a i bilagan
206