Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

De har ju ett starkt utanförskap, det är nog lika stort efteråt, men en del sa att det som berörde dem var att
göteborgarna fanns med, de trodde inte att det svenska samhället skulle visa empati, de har aldrig mött det
tidigare, de trodde nog inte att det skulle vara en sån uppslutning, den känslan fick jag /.../ Helt plötslig
fanns olika etniska grupper tillsammans, trots motsättningar, ihop med oss andra (Kommunalråd).
/Justitieministerns hembesök/ uppskattades mycket och hade stor symbolisk och psykologisk betydelse.
De symboliska handlingarna betyder oerhört mycket för minoriteter. Första gången de kände samhörighet
med hela samhället och hela Sverige, jag tror det upplevdes så – att alla ställde upp (Invandrarhandläggare).
Gränserna suddades ut, /.../ alla var lika, sörjde lika. Mitt i all bedrövelsen var det en skön känsla (Presssekreterare).
Symbolhandlingarna diskuteras av flera aktörer, men inte bara i förhållande till anhörig- och
den etniska aspekten utan även kopplat till den allmänna sorg som spred sig i samhället:
Sen tror jag det är oerhört viktigt med symboler, att man får mötas, samlas och artikulera sorg, /inte
bara/ direkt mot de allra närmast anhöriga, utan mot väldigt många andra som påverkas och berörs. Det
är så enormt starka känslor som kommer i svang, och man kan oerhört lätt identifiera sig med att barn
dör /.../ Den fullständigt monumentala sorg som dessa människor känner sprider sig långt utanför den
här innersta kärnan. Den breda allmänheten måste också få något stöd /.../ och där är sådana här minnesstunder,
som i domkyrkan, oerhört betydelsefulla. (Statssekreterare).
Vad betyder det för ett samhälle det här mångkulturella, blir det något bestående positivt av att man har en stor
gemensam sorg eller klarat en kris – man måste ju gå vidare? Stärks samhället av det? (Press-sekreterare).
I de politiska lägren, särskilt på nationell nivå, uppehåller sig aktörerna i intervjuerna
mycket vid den etniska problematiken. Några intervjuade anser att denna aspekt infann
sig direkt när katastrofen blev känd:
Jag minns med någon slags fasa att det här skulle vara något invandrarrelaterat eller rasistdåd, det var
en tanke som direkt slog mig och gjorde mig extra bekymrad. Hela katastrofen i sin vidd var tillräcklig,
men om det skulle finnas en sådan bakgrund... (Press-sekreterare).
Sen hade ju den här katastrofen politiska dimensioner genom att det var invandrarungdomar som
omkom /.../ Om det värsta visat sig vara sant, om det visat sig vara ett /.../ politiskt attentat så hade det
varit alldeles särskilt politiskt känsligt, då hade behovet av nationell samling blivit ännu tydligare, och
innan vi visste ... bara under dan /fredagen/ var det ju en massa rykten i svang (Statssekreterare).
Den etniska mångbilden blir intressant när den kopplas den till olika gruppers religiösa
tillhörighet. Å ena sidan umgicks människor med olika religiös bakgrund i Hammarkullens
kyrka (som dock kanske inte upplevdes som en kyrka för ett visst samfund utan som
samlingslokal). Å andra sidan var åtskillnaden tydliga i andra sammanhang:
Jag gjorde också den reflexionen när jag satt i domkyrkan att det var nästan inga invandrare med där,
det var nästan bara svenskar med, så det fanns ett glapp i kontakten med det kyrkliga här, det var slående
/.../ Det pekar på att de har ett annat medie- och kontaktsystem (Försvarsministern).
Flera aktörer och då främst politiska aktörer diskuterar också informationsproblematiken
gentemot de etniska grupperna, både i betydelsen vilka medier de använder och (de svenska)
språkkunskaperna:
58