Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

• att studera likheter och skillnader mellan svenskars och invandrares förtroende för
centrala samhällsinstitutioner och dess personal
• att söka belysa hur detta förtroende kan ha påverkats av branden i Göteborg bland
svenskar respektive invandrare
Studien har möjliggjorts genom att SOM-institutet vid Göteborgs universitet vid tidpunkten
för brandolyckan hade två undersökningar ’i fält’, innehållande ett antal frågor om förtroendet
för centrala svenska samhällsinstitutioner och den personal som arbetar inom
institutionerna. SOM-undersökningarna är gjorda genom postala enkäter till obundna
slumpmässiga urval, nationellt med ett urval om 5.600 personer, i Västsverige med ett
urval om 2.900 personer i åldrarna 15 till 80 år. Svarsfrekvensen är mellan 65 och 70 procent
för de använda undersökningarna.
När det i studien talas om invandrare är definitionen att personen ifråga har minst en
förälder som är uppvuxen utanför Sveriges gränser. Det är alltså möjligt att vara både
svenska medborgare och uppvuxen i Sverige och ändå räknas som invandrare. Det är en
vid definition på grund av att antalet invandrare i studien är förhållandevis få. Studien
visar att även med en så vid definition är det möjligt att uttala sig om resultaten på ett rimligt
sätt.
De huvudsakliga resultaten visar att det finns skillnader mellan hur invandrare och
svenskar bedömer de svenska samhällets institutioner. Sett över de tre senaste åren är bedömningsnivåerna
i många fall olika, i bemärkelsen att invandrare generellt hyser ett något lägre
förtroende för samhällsinstitutionerna än svenskarna, men mönstren, svängningarna, är
ungefär desamma. En viktig förklaring till att skillnaderna inte är särskilt stora mellan svenskar
och invandrare, är den breda definitionen av invandrare. Vi har emellertid också gjort vissa
jämförelser mellan olika grupper av invandrare, och även i dessa är det svårt att se några
entydiga mönster. En viktig förklaring är åldersstrukturen i vissa invandrargrupper som försvårar
jämförelserna; de invandrare som kan sägas vara andra generationens invandrare är
jämförelsevis unga, och uppfattningarna ifråga om förtroende och annat bland dessa skiljer
sig i många fall inte särskilt mycket från svenska ungdomars.
Trots att de använda undersökningarna inte är gjorda i direkt anslutning till branden,
finns det ändå klara tendenser till förändringar i svaren med avseende på dem som svarade
före respektive efter branden. Samhällsinstitutioner inom den politiska sfären liksom
dagspressjournalister bedöms av invandrare mer positivt efter branden, än före. Skolorna
och dess personal bedöms av både svenskar och invandrare som mer förtroendeingivande
efter branden, medan förtroendet för sjukvården sjunker bland invandrare. Framför allt är
det på lokal nivå – i göteborgsregionen – som denna förändring framträder.
En del av förändringarna i förtroendebedömningar kan troligtvis relateras till massmediernas
rapportering kring branden. Exempelvis politiker framträdde i stor utsträckning i
massmedierna och uttryckte offentligt sin sorg och sitt engagemang – vilket kan antas ha
skapat en positiv bild hos allmänheten, och då särskilt hos invandrare, som politiskt är en
ofta förbisedd grupp. Massmedierna själva klarade också sitt arbete att rapportera kring
branden på ett förhållandevis lågmält sätt, vilket också avspeglar sig i förtroendebedömningarna.
219