Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

200
Generellt kan sägas, att sedan 1986 då SOM-institutets förtroendemätningar startade,
har förtroendet för samhällsinstitutionerna varit i ständig förändring. Över lag har det i
början mycket höga samhällsförtroendet sjunkit, och närmar sig nu övriga Europas nivåer.
De flesta förändringarna sker dock oftast i ganska små steg, sett från år till år. Undantagen
är bankernas förtroendefall i början av 1990-talet, samt de institutioner som ingår i den
politiska dimensionen, för vilka förtroendet hos befolkningen snabbt dalar och stiger om
vartannat. Den stabilaste sfären är den mediala, som inte uppvisar några tvära kast.
Förtroendet på nationell nivå18 För den politiska sfären som helhet är förtroendet lågt. I princip samtliga institutioner inom
sfären ligger under nollstrecket. Det är riksdagen som åtnjuter högst förtroende, medan de
politiska partierna ligger allra lägst på förtroendelistan. År 1998 har dock förtroendet ökat
påtagligt vad gäller regering, riksdag och kommunstyrelser, även om det fortfarande är
lågt jämfört med de andra dimensionerna. Tidigare undersökningar har visat att ett allmänt
ökat förtroende för politiker och politiska institutioner är normalt just vid valår och
att man ibland kan skönja en viss överspridning, det vill säga att förtroendet ’smittar av sig’
även till närliggande institutioner.
Förtroendet för institutionerna inom den samhällsbevarande dimensionen är generellt
sett något högre, och också jämnare än för de politiska institutionerna. Bankerna särskiljer
sig dock genom att de stadigt bedöms som mer förtroendeingivande, en trend som hållit i
sig sedan deras fall i början av 1990-talet19 . Kungahuset åtnjuter ett både högt och stabilt förtroende.
Förtroendet för Svenska kyrkan befinner sig runt nollstrecket, och storföretagen
likaså.
Förtroendet ligger generellt högre i den sociala sfären, jämfört med den politiska och
den samhällsbevarande. Sjukvården bedöms som den mest förtroendeingivande av samtliga
institutioner i undersökningen – ett faktum som hållit i sig sedan förtroendeundersökningarna
startade 1986.
Den mediala sfären är stabil under perioden. Radio och TV bedöms som nästan lika förtroendeingivande
som kungahuset, medan dagspressen ligger strax över nollstrecket.
Uppgången mellan 1997 och 1998, särskilt bland institutioner med viss politisk anknytning,
har delvis att göra med vad som har kallats ’valårseffekten’. Under hela den period
som SOM-undersökningen har genomförts visar sig en allmän uppgång mellan förvalsår
och valår. En tolkning är att allmänheten under valår är något mer inriktade på framtida
möjligheter än på en kritisk värdering. 20
Förtroendet i Västsverige21 Studien av samhällsförtroendet i Västsverige, eller närmare bestämt Göteborg med kranskommuner
avser yrkes- och personalgrupper och inte institutioner. Vi har valt att använda
oss av en indelning av de olika personalgrupperna i sfärer, liknande den som vi såg på
den nationella nivån. På den västsvenska nivån är denna indelning dock ej baserad på
18) Se tabell 1 i bilagan
19) Bankerna var före 1990 den samhällsinstitution som låg i toppen av ’förtroendeligan’ (Holmberg och Weibull, 1999)
20) Holmberg och Weibull, 1999:40f
21) Se tabell 1 i bilagan