Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Givetvis finns det möjlighet att ytterligare fördjupa sig i förtroendebegreppet, inte minst
ifråga om dess koppling till personlighet. 11 För vår analys har vi dock bedömt att denna
relativt förenklade översikt ska vara tillräcklig. Vi kommer i viss mån att återknyta till tankarna
i detta perspektiv när vi senare diskuterar resultaten från undersökningarna.
Viktigt att påpeka i detta sammanhang är också att förtroendet som attityd kan se olika
ut beroende av närheten till respektive berördheten av den företeelse, institution eller liknande,
som förtroendebedömningen avser. Studier har klart visat att med ökade geografiska,
psykologiska och kulturella avstånd faller både människors och institutioners förtroende.
Institutioner som ligger längst bort åtnjuter lägst förtroende, institutioner som ligger
närmast har högsta tilltro. Det finns i detta avseende en stor överensstämmelse med
vad vi vet om vad som betingar människors allmänna intresse för omvärlden. 12
Det är inte med nödvändighet geografisk närhet som är mest väsentligt, utan kan likaväl
vara något som berör personerna ifråga. 13 Det sistnämnda är inte minst viktigt i en studie
som denna, då vi kommer till analysen av det andra delsyftet.
Vår utgångspunkt är att delaktighet i samhället därför normalt kan förväntas leda till ett
högre förtroende (även om delaktighet förvisso också genom erfarenhet kan leda till lågt
förtroende, om skäl till detta finns) och att det för samhällsförtroendets del kan spela roll
huruvida man är född och uppvuxen i Sverige eller i något annat land. Delaktighet är också
något så enkelt som kännedom om samhällssystemet, och att det man inte känner till är
svårt att hysa förtroende för. Vår andra utgångspunkt är att samhällsförtroendet kan ha förändrats
i och med branden på Backaplan. Det behöver emellertid inte ha förändrats på den
mest övergripande nivån, eftersom närhet, i tidsmässig och relationsmässig betydelse, spelar
roll för det förtroende man hyser för samhället.
Uppläggning
Den föreliggande analysen bygger således på en bearbetning av ett befintligt undersökningsmaterial.
Metodsynpunkter på detta kommer som nästföljande avsnitt. Innan vi
redovisar de analyser som är direkt relaterade till eventuell påverkan på människors förtroendeattityder
från branden, återges i en generell del den svenska allmänhetens förtroende
för samhällsinstitutioner och personalgrupper på en allmän nivå. Detta är den relief
övriga resultat ska ses emot. Här ges en övergripande bild av hur förtroendet sett ut de tre
senaste åren.
Efter den generella delen redovisas i två avsnitt de resultat som syftet med studien
avser. För det första, en förtroendejämförelse mellan svenskar och invandrare, och för det
andra, en analys av hur förtroendet eventuellt förändrats i förhållande till branddatumet.
Dessa båda kapitel är disponerade så att en beskrivning finns i anslutning till figurer och
tabeller, för att sedan sammanfattas och tolkas i slutet av respektive avsnitt.
Samtliga tre resultatavsnitt inleds med en nationell översikt, för att sedan gå över till det
västsvenska perspektivet.
11) Se Österman, 1999 och Rothstein, 2000
12) Holmberg och Weibull, 2000. Jfr ävenPrakke, 1967 och Misztal, 1986:15ff
13) Se Österman, 1999
196