Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Resultaten tyder på att det finns ett starkt behov av att kontrollera den första informationen
man får om en händelse, oavsett om den kommuniceras i medierad eller interpersonell
form. Denna reaktion, i forskningen kring riskperception kallad varningskonfirmering, är ett
vanligt mönster då individen konfronteras med information om en händelse som man inte
kunnat förutse (Flodin 1993). Uppenbarligen har dock många extra svårt att ta till sig den
medierade informationen.
Ovan beskrivs informationsförloppet under de första timmarna efter branden. Nästa
avsnitt behandlar ungdomarnas uppfattningar om orsakerna till branden, ryktesspridning
och främlingsfientlighet.
Rasism och orsaken till branden
I intervjuerna framkom en tydlig misstro mot myndigheterna pga orsaken till branden, vid
tidpunkten för intervjun, inte klarlagts och redovisats. Många ungdomar trodde att branden
var anlagd och att det var nazister/rasister som låg bakom dådet (jfr SOU 1999:68).
Den härpå följande diskussionen kring gruppkategoriseringen som tycks ha aktiverats
genom branden, skall ses som ett försök att underlätta förståelsen för ungdomarnas reaktioner
på branden i allmänhet och på myndigheternas verksamhet och information kring
denna i synnerhet.
Jag hatar ju inte hela Sverige bara för att jag tror att det är rasister som anlagt branden. Om det är en
svensk som är skyldig behöver man ju inte hata alla svenskar för det.
Detta citat från en ung flicka från Bosnien illustrerar tydligt den identitetsmässiga gränsdragningen
i samband med Göteborgsbranden där ”invandrarna” och ”svenskarna” ställs
mot varandra. Som ett resultat av misstanken om att rasister/nazister anlagt branden, verkar
ett spänningsfält ha uppstått mellan dessa båda grupper, där svenskarna får symbolisera
”rasisterna” medan invandrarna som grupp representerar ”offret”. Här exemplifierar
en pojke, som är född i Sverige av invandrade föräldrar, risken för svepande omdömen där
nationalitet och rasism kopplas samman:
130
Det är många som tänker så. Bara dom ser en tysk så tänker dom ”ja, han är nazist”.
En rädsla för att misstanken om att branden är anlagd skall besannas är tydlig hos många
av ungdomarna med svensk bakgrund, om än inte alltid så explicit som de nedan citerade
orden från en 17-årig flicka. Denna rädsla bygger uppenbarligen på tanken att det finns en
risk för att skulden för branden skall överföras till ”svenskarna” överlag:
Jag är rädd för att om dom kommer fram till att branden är anlagd och att det är rasister som gjort det,
så känner jag det som om dom har förstört för mig som svensk. Jag är ju inte rasist så jag vill inte att
någon annan skall förstöra för hela svenska folket, för det är ju det dom gör.
Nu var det ju faktiskt så att en hel del av ungdomarna i lokalen, liksom flera av de omkomna,
hade svensk bakgrund, vilket naturligtvis försvårar resonemanget om rasistdåd. Här
existerar dock uttalade förklaringar till varför rasisterna, trots ”svenskarnas” närvaro,
ändå anlagt branden: