Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

Aspekter av etnicitet
De första dagarna efter händelsen upplevde man inga direkta problem med förtroende
eller misstämningar. Senare uppstod dock en förtroendeklyfta mellan vissa invandrargrupper
å ena sidan och samhället å den andra.
En del av de som sörjde tyckte ju att det var svenskarnas fel. Att svenskarna inte drabbades och så
(Samordnare krisgrupp).
Problemet upplevdes bero på bristande information, vilket man försökte bemöta genom
tv-programmen i Öppna kanalen och genom Häfa-gruppens information i skolklasserna
om varför räddningspersonalen agerat som man gjort vid släckningsarbetet.
Mediekontakter
Kontakterna med medierna gick de första dagarna via katastrofledningen i Gårda. Man
informerade om var krisjourerna var belägna samtidigt som man vädjade om att lämna
skoleleverna ifred. Ett problem gällde att ändra uppgifter som gått ut i medierna. Under de
första timmarnas förvirring lämnades krisgruppssamordnarens personliga mobiltelefonnummer
ut. Att få bort detta ur krisjourlistan för att användas internt i organisationen misslyckades
trots upprepade försök. Det fick till följd att telefonen överbelastades och slutade
fungera.
Personal
Debriefing och handledning för den egna personalen påbörjades på tisdagen. Mot slutet av
den veckan visade det sig att hemspråkslärarna, som var den, både personligt och professionellt,
kanske värst drabbade personalgruppen inte omfattats av de åtgärder man satt in
för att hjälpa personalen.
Det var bland deras elever som barn omkom eller var skadade, och nära vänners och släktingars barn.
Så det var en personalgrupp som mådde väldigt dåligt. Och det blev snabbt en krisstämning i den här
gruppen. Det var nåt som ingen hade tänkt på innan, men det uppdagades efter ett par dagar så det fick
vi ta itu med då (Informatör).
En annan lärdom är vikten av att den information som sprids finns tillgänglig för alla inom
organisationen. I Gunnared erkänns brister i informationsarbetet på denna punkt där viss
personal kände sig stå utanför händelsernas centrum.
Lärjedalen
Lärjedalen är, liksom Gunnared, en av de värst drabbade stadsdelarna och också den som
ägnades mest uppmärksamhet av medierna. Här omkom sex ungdomar och tio skadades
allvarligt. Många av deltagarna på festen kom från Lärjedalen. Därigenom var att ett mycket
stort antal personer i behov av hjälp och trycket mot krisjourer och öppna lokaler blev
stort. Detta skiljer Lärjedalen från andra stadsdelar. Den anstormning från medierna som
Lärjedalen upplevde skiljer sig också betydligt från hur medietrycket upplevdes i de övriga
stadsdelarna.
85