Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...

sökningen 1998 om hur svarspersonerna ser på hur olika institutioner skötte sina uppgifter
när det gällde branden. Det vi istället bygger på är att vi kan göra jämförelser bakåt i
tiden. Eftersom SOM-institutet genomför sina årliga undersökningar under hösten, kan
man gå tillbaka och se på de eventuella skillnader som finns mellan de som svarade innan
datumet för branden och de som svarade efter. Även om det alltså formellt sett inte är möjligt
att med säkerhet härleda dessa resultat till branden i sig, är det ändå tydligt att en händelse
av sådan karaktär har en inverkan på människors uppfattning angående de institutioner
och yrkesgrupper som var inblandade i arbetet med den.
En sista metodsynpunkt ifråga om de båda undersökningarna – på riksnivå respektive
västsvensk nivå – är att de inte är helt jämförbara. I Riks-SOM frågar man om människors
förtroende för olika institutioner i samhället, och i Väst-SOM om förtroendet för olika yrkesoch
personalgrupper. Det är människorna som arbetar inom en institution som medborgarna
har kontakt med och bemöts av, inte institutionen i sig.
Tidigare undersökningar har visat en tendens att människor hyser större förtroende för
personalgrupper än för institutioner15 , och om förtroendebedömningen behandlar något
abstrakt eller konkret, spelar också roll för hur bedömningen ser ut. Abstrakta företeelser,
institutioner eller liknande tenderar att bedömas som mindre förtroendeingivande än mer
konkreta företeelser. 16 Torsten Österman (1999) ger i en översikt bland annat exemplet
’banker’ respektive ’din bank’, där det visar sig att det mer abstrakta begreppet ’banker’
bedöms vara mindre förtroendeingivande än det mer konkreta begreppet ’din bank’. Detta
är en viktig distinktion i denna studie, eftersom frågorna på den nationella nivån
behandlar samhällets institutioner, medan frågorna på den västsvenska nivån behandlar
den personal som arbetar inom institutionerna.
Sammantaget – trots ovan redovisade problem – bedömer vi att de resultat som framkommer
i studien är fullt rimliga och möjliga att hänföra till branden på Hisingen.
Det allmänna samhällsförtroendet i Sverige och Västsverige
I detta avsnitt kommer vi att ta upp hur förtroendet ser ut på ett allmänt plan, utifrån de oli-
ka undersökningar som mäter detta på nationell och regional nivå. Denna del av rapporten
svarar således inte mot någon del av syftet, utan är tänkt att vara en relief att tolka övriga
resultat emot. Det är därför kortfattat.
Förtroendebedömningarna för samhällets institutioner faller vid en dimensionsanalys
ut i fyra olika dimensioner: en politisk, en samhällsbevarande, en social och en medial. En
person som bedömer en viss institution som trovärdig tenderar att även bedöma övriga
institutioner inom samma sfär som trovärdiga. Dessa dimensioner är inte på förhand givna
utan skapas utifrån korrelationssamband i svarsunderlaget, och kan ändras något från
år till år. Vi har utgått från 1998 års förtroendeundersökning och de institutioner som ingick
i denna. 17 För att göra statistiken och analysen mer överskådlig har vi valt att redovisa
förtroendet för de olika samhällsinstitutionerna och dess personal med hjälp av fyra
huvuddimensioner. Tabellerna finns i bilagan.
15) Detta gäller dock inte förtroendet för medierna och journalisterna, där medierna som institution vanligtvis bedöms som mer
förtroendeingivande.
16) Österman, 1999
17) För en vidare diskussion, se Holmberg och Weibull, 1999, varifrån merparten av nedanstående längre trender hämtats.
198