Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Göteborgsbranden 1998 - Myndigheten för samhällsskydd och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eroende av att människor har <strong>för</strong>troende <strong>för</strong> de centrala institutionerna. Om institutions<strong>för</strong>troendet<br />
urholkas riskerar samhället att falla sönder. 3 Eftersom <strong>för</strong>troende delvis<br />
präglas av den kultur som råder i samhället är multikulturella samhällen i större utsträckning<br />
utsatta <strong>för</strong> sådana risker.<br />
I en större översikt av forskningen om <strong>för</strong>troende har det utskiljts tre perspektiv4 I det<br />
<strong>för</strong>sta fallet betraktas <strong>för</strong>troende som en egenskap hos enskilda individer, i det andra som<br />
en egenskap hos sociala relationer <strong>och</strong> i det tredje som en egenskap hos ett samhälle. Det<br />
synsätt vi här valt att utgå ifrån ligger närmast det tredje perspektivet. En <strong>för</strong>del med att<br />
betrakta <strong>för</strong>troende som en systemegenskap baserad på enskilda medborgares handlingar<br />
<strong>och</strong> bedömningar är att det därigenom blir möjligt att <strong>för</strong>ena ett makro- <strong>och</strong> ett mikroperspektiv.<br />
Analyser utifrån detta perspektiv ger mått på vilket <strong>för</strong>troende enskilda personer<br />
eller grupper av människor har <strong>för</strong> olika samhällsinstitutioner, samtidigt som aggregerade<br />
mått ger oss en bild av vilket <strong>för</strong>troende enskilda samhällsinstitutioner åtnjuter. 5 Ett sådant<br />
perspektiv synes särskilt fruktbart i en analys av hur människor med olika social <strong>och</strong> kulturell<br />
bakgrund värderar olika samhällsinstitutioner.<br />
En händelse som brandolyckan kan antas kristallisera <strong>för</strong>troendeattityderna <strong>och</strong> en studie<br />
av hur detta skedde bör där<strong>för</strong> kunna ge en viktig relief <strong>för</strong> <strong>för</strong>ståelsen av skillnader i<br />
svenskars <strong>och</strong> invandrares samhälls<strong>för</strong>troende. Vanligen är det dock inte möjligt att på detta<br />
sätt analysera en händelse som i likhet med branden inträffar utan någon <strong>för</strong>varning. I<br />
<strong>och</strong> med att det under hösten <strong>1998</strong> pågick en större <strong>för</strong>troendeundersökning, vars material<br />
kunde göras tillgängligt <strong>för</strong> bearbetning, fanns det emellertid i detta fall <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> en analys.<br />
194<br />
Syftet med <strong>för</strong>eliggande rapport är tvåfaldigt:<br />
•att studera likheter <strong>och</strong> skillnader mellan svenskars <strong>och</strong> invandrares <strong>för</strong>troende <strong>för</strong><br />
centrala samhällsinstitutioner <strong>och</strong> dess personal<br />
•att söka belysa hur detta <strong>för</strong>troende kan ha påverkats av branden i Göteborg bland<br />
svenskar resektive invandrare<br />
Det vi har betraktat som centrala samhällsinstitutioner <strong>och</strong> personalgrupper är huvuddelen<br />
av de institutioner som ingått i de årliga frågeundersökningar SOM-institutet vid<br />
Göteborgs universitet genom<strong>för</strong>. 6 Huvuddelen av dessa institutioner var direkt eller indirekt<br />
inblandade i arbetet efter branden. En kort beskrivning av undersökningen finns i avsnittet<br />
Metodsynpunkter.<br />
När vi här talar om svenskar <strong>och</strong> invandrare, eller personer med invandrarbakgrund, vill vi<br />
poängtera att definitionen i denna studie är vid; det räcker att ha en <strong>för</strong>älder som är uppvuxen<br />
utan<strong>för</strong> Sverige <strong>för</strong> att definieras som invandrare. Man kan således vara både svensk<br />
medborgare <strong>och</strong> helt uppvuxen i Sverige, <strong>och</strong> ändå räknas till gruppen invandrare. Som<br />
svensk definieras man om man själv liksom båda <strong>för</strong>äldrarna är uppvuxna i Sverige.<br />
4) Misztal, 1996. I engelskspråkig litteratur motsvaras begreppet <strong>för</strong>troende av trust eller confidence, i tyskspråkig av Vertrauen.<br />
5) Det finns även möjlighet att aggregera <strong>för</strong>troendet <strong>för</strong> olika institutioner i syfte att belysa skillnader i samhälls<strong>för</strong>troende mellan<br />
olika länder. Detta har tillämpats bl a i Holmberg <strong>och</strong> Weibull, 1995<br />
6) SOM står <strong>för</strong> Samhälle Opinion Massmedia. SOM-undersökningarna genom<strong>för</strong>s av SOM-institutet, en forsknings- <strong>och</strong> utbildningsorganisation<br />
som drivs gemensamt av Förvaltningshögskolan, Institutionen <strong>för</strong> journalistik <strong>och</strong> masskommunikation samt Statsvetenskapliga<br />
institutionen. Ansvariga <strong>för</strong> SOM-institutet är Sören Holmberg, Lennart Nilsson samt Lennart Weibull.