Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

102 Mirzet Tursunovic
Klassråd och elevråd: ”Det blir alltid plugghästar som sitter
i elevrådet.”
Den representativa demokratin, som är den dominerande formen i
samhället i stort, har, som jag tidigare nämnt, också sin motsvarighet i
skolan. Christer Ferm (1993:42) hävdar att den formen inte är lämpad
för barn och ungdomar, därför att de i större utsträckning än vuxna tar
avstånd från beslut som fattas av ombud. Därför föreslår han en flitigare
användning av de forum för direktdemokrati som finns på skolorna
utan att för den skull försumma träning i den representativa demokratin.
Alla fokusgruppsdeltagare känner till att varje klass har ett
klassråd likaså att ett elevråd finns på alla skolor, utom på en där det
lagts ner under 2001. De flesta har dock en ganska oklar bild av vilka
frågor av betydelse de skulle kunna driva i dessa elevorgan. De känner
inte till om deras elevrepresentanter har fått någon utbildning för att
kunna utföra sina uppdrag. Många anser att det hade varit bra med en
sådan utbildning. Så gott som alla menar att engagemang i elevorgan
inte är nödvändigt eftersom demokratiska uppdrag har låg status, det
tar tid från skolarbetet och dessutom menar de att inga viktiga frågor
brukar avhandlas i dessa organ.
Eleverna berättar om svårigheter med att rekrytera frivilliga till
elevorgan. I Suadas klass är det ”lite jobbigt” eftersom den ”ena delen
är om man kan säga plugghästar (h), den andra delen är de som inte
alls bryr sig”. Till slut övertalas ”plugghästar” eller ”mönsterelever”
att ställa upp. 14 Tre grupper av elevrepresentanter har kunnat urskiljas.
Vissa anmäler sig för uppdraget bara ”för skojs skull”, så som fallet är
i Sejos klass: ”Fyra av dem som anmälde sig var helt ointresserade
och en av dem gjorde det bara för skojs skull.” I en annan grupp ingår
”duktiga” elever som övertalas av andra: I Suadas klass är det
antingen frivilliga eller så säger de: ”Du är så bra, du kan det där.” Så
gör de även i Abids klass: ”Vi liksom pushar nån (h) att göra det där
och till slut går han med på det.” I den tredje gruppen finns de elever
som anmäler sig för demokratiska uppdrag, inte för att åstadkomma
något utan för att slippa ”vara på vissa lektioner”, något som Nerma
och Elvira vittnar om.
14 Vanligtvis har de ”bortskämda pluggisarna” inte arbetarklassbakgrund, vilket bland
annat gör att elever med sådan bakgrund inte gillar att jämföras med dem (Berggren
2001:324).