Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kapitel 6 Statens väljarskola 151<br />
förvänta sig utifrån strategins brist på framgång. Stabiliteten är det<br />
som framstår tydligast under perioden.<br />
Utländska medborgares rösträtt i Sverige<br />
Hösten 1975 fattade Sveriges riksdag det beslut som gav utländska<br />
medborgare rösträtt <strong>och</strong> valbarhet i kommunala val. Med undantag för<br />
att utländska medborgare måste ha varit kyrkobokförda i Sverige tre år<br />
före valet gällde samma regler som för svenska medborgare. 3 Detta<br />
var den största utökning av väljarkåren som skett sedan den kvinnliga<br />
rösträtten infördes 1921 (Hammar 1979:38).<br />
Samtliga politiska partier stod bakom beslutet 1975, men det fattades<br />
efter en intensiv debatt som startat med en socialdemokratisk<br />
motion i riksdagen redan 1968. I motionen föreslogs att den då sittande<br />
grundlagsberedningen skulle utreda frågan om rösträtt för<br />
utländska medborgare, vilket också skedde. Den gången avstyrktes<br />
förslaget med motiveringen att stat <strong>och</strong> kommun var så tätt sammankopplade<br />
i det svenska statsskicket att den kommunala rösträtten i<br />
praktiken sträckte sig längre än till kommunala frågor (Lundh <strong>och</strong><br />
Ohlsson 1999:111; Hammar 1979:21–37; Bäck <strong>och</strong> Soininen 1996:<br />
29). I följdmotioner till grundlagspropositionen föreslog flera partier<br />
återigen att kommunal rösträtt för invandrare skulle införas. Rösträttsutredningen<br />
tillsattes <strong>och</strong> frågan utreddes igen. Invandrarutredningen<br />
(IU) – som samtidigt utredde inriktningen av hela den<br />
svenska invandrarpolitiken – föreslog ett antal reformer, av vilka flertalet<br />
krävde särskilda kommunala insatser. Detta användes som argument<br />
för att invandrare borde ges rösträtt i de kommunala valen (SOU<br />
1975:15:103). Mot rösträttsreformen talade samma argument som<br />
uppmärksammats av grundlagsberedningen: att gränsen mellan kommunala<br />
<strong>och</strong> statliga angelägenheter inte var klart definierad (SOU<br />
1975:15:105). Rösträttsutredningens slutsats var emellertid att skälen<br />
för en reform vägde över (SOU 1975:15:118).<br />
Frågan om att ytterligare utvidga rösträtten för utländska medborgare<br />
till att gälla även riksdagsvalen har därefter utretts (SOU<br />
1984:11; SOU 1984:12). 1983 års rösträttskommitté föreslog i sitt<br />
3 Det vill säga att personen hade uppnått 18 års ålder senast på valdagen, inte var<br />
omyndigförklarad av domstol <strong>och</strong> var upptagen i den allmänna röstlängden. Vidare<br />
har riksdagen rätt att utsträcka rösträtten i nationella folkomröstningar till att gälla<br />
även utländska medborgare bosatta i Sverige. Vid 1980 års folkomröstning om<br />
kärnkraften gjordes detta, vilket det inte gjordes vid EU-omröstningen 1994 men<br />
däremot vid EMU-omröstningen 2003 (SOU 2000:106:163).
Change language