Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12 Per Strömblad <strong>och</strong> Karin Borevi<br />
Hur strukturer <strong>och</strong> institutioner kan påverka – en<br />
förklaringsmodell<br />
Vi har hävdat att strukturella <strong>och</strong> institutionella faktorer kan vara<br />
fruktbara studieobjekt för den som vill förklara skillnader i politiskt<br />
engagemang; <strong>och</strong> dessutom att sambanden til syvende og sidst också<br />
måste kunna förstås på individnivå. I teoretiska resonemang av detta<br />
slag är abstraktioner ofrånkomliga, men den grundläggande tankegången<br />
här är i själva verket ganska enkel. Det hela handlar i princip<br />
om att identifiera hur orsak kan leda till verkan, givet det mer specifika<br />
samband som står i fokus.<br />
Anta att vi kan observera skillnader med avseende på övergripande<br />
förutsättningar mellan två grupper i befolkningen, A <strong>och</strong> B. <strong>Om</strong> medlemmarna<br />
i grupp A dessutom visar sig vara avsevärt mindre politiskt<br />
engagerade än medlemmarna i grupp B kan man kanske misstänka att<br />
detta (åtminstone delvis) är en följd av att deras strukturella villkor<br />
skiljer sig åt. Men för att närmare kunna reda ut om, <strong>och</strong> i så fall<br />
varför, det förhåller sig så behöver man på något sätt kunna peka ut<br />
sambandets mekanismer. Varför har skillnaden mellan A <strong>och</strong> B betydelse<br />
för det politiska engagemanget i respektive grupp? Det gäller här<br />
att visa hur observerade skillnader på strukturell nivå avspeglar sig på<br />
individnivå – eller ”aktörsnivå”, om man så vill (jfr Rothstein 1987).<br />
Närmare bestämt behövs en förklaring till hur de strukturella villkoren<br />
kan påverka de faktorer som på individnivå har betydelse för graden<br />
av politiskt engagemang. Den uppenbara följdfrågan blir då vilka<br />
dessa är.<br />
Som vi tidigare antytt inrymmer den politisk-sociologiska litteraturen<br />
en rad intressanta förslag i detta avseende. Det bör dock tilläggas<br />
att dessa långt ifrån ska betraktas som oförenliga; en närmare blick<br />
avslöjar att det ofta handlar om skillnader i fokus istället för om motstridiga<br />
teorier. 9 En teoretisk modell utvecklad av tre inflytelserika<br />
amerikanska statsvetare visar sig dock vara särskilt användbar från vår<br />
horisont sett. Detta beror nu inte på att deras teori i sig identifierar<br />
samband mellan strukturella faktorer <strong>och</strong> politiskt engagemang. Dess<br />
9 Jfr här hur Nagel (1987) disponerar sin översikt över den politiska participationens<br />
olika teman. Att förklaringsmodeller som sådana inte nödvändigtvis är motstridiga<br />
betyder förstås inte att de alltid är lika användbara när det gäller att förklara skillnader<br />
i deltagande mellan specifika befolkningskategorier; för intressanta analyser om hur<br />
minoritetsgruppers (i USA) politiska deltagande skiljer sig från majoritetsbefolkningens,<br />
se Leighley <strong>och</strong> Vedlitz 1999 samt Marschall 2001.
Change language