Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

24 Ludvig Beckman
motsvarar mer än fem procent av befolkningen. 2 Formellt sett saknar
de alla rätt att delta i de svenska riksdagsvalen eftersom rösträtten
enligt grundlagen endast tillfaller svenska medborgare (Regeringsformen:
kap. 3, § 2). 3
När riksdagen 1975 röstade för att införa kommunal rösträtt för
utländska medborgare ansågs det mycket progressivt. Statsmakternas
ambition var då, och är det fortfarande, att alla invånare i Sverige ”i
största möjliga utsträckning” skall ha samma rättigheter och skyldigheter
(Prop. 1968:142:92; SOU 2000:106:19, 100). Emellertid sträcker
sig den ambitionen inte så långt som till rätten att delta i riksdagsvalen.
I det avseendet har de utländska medborgarna fortfarande inte
samma rättigheter som de svenska. Tanken har istället varit att underlätta
för dem med uppehållstillstånd att få del av det svenska
medborgarskapet. Ett steg i den riktningen togs i juli 2001 då dubbelt
medborgarskap blev möjligt (Prop. 1999/2000:147). Men att erhålla
svenskt medborgarskap och de därmed förknippade politiska rättigheterna
är förbundet med vissa villkor och kostnader. Att Sverige har
antagit en mer generös inställning till dubbelt medborgarskap kan i
praktiken ha liten betydelse så länge som andra länder ännu håller fast
vid en mer restriktiv linje. Den som avser att skaffa sig ett svenskt
medborgarskap riskerar att förlora sitt tidigare medborgarskap. Av
olika skäl kan således ett stort antal människor tillbringa hela sitt liv i
Sverige utan att någonsin ha rätt att fullt ut kunna påverka politiken
och lagstiftningen. Rösträttsfrågan fortsätter således att vara aktuell –
ett sekel efter demokratins genombrott.
Det finns därför all anledning att åter studera argumenten för och
emot begränsningar av den demokratiska rösträtten. Vi kan föreställa
oss två olika utgångspunkter för en sådan studie. En är att fokusera de
argument för olika ståndpunkter som framförts i den svenska debatten.
Uppgiften kan då vara att beskriva likheter och skillnader över tid,
eller mellan olika aktörer, i synen på de utländska medborgarnas politiska
rättigheter. Syftet skulle därmed vara att beskriva ett stycke
svensk författningspolitiska historia.
2 Enligt Statistisk årsbok (2002) är 477 312 utländska medborgare folkbokförda i
Sverige. Enligt Valmyndigheten var vid riksdagsvalen samma år 323 421 utländska
medborgare röstberättigade till kommunalvalen.
3 Ett märkligt förhållande är att det enligt vallagen är upp till riksdagen att inför varje
folkomröstning avgöra huruvida utländska medborgare (som uppfyller villkoren för
deltagande i kommunalvalen) skall ha rätt att delta eller inte. Att det innebär ett stort
mått av godtycke framgår av att de hade rösträtt i omröstningen om EMU 2003, vilket
de även hade i kärnkraftsomröstningen 1980, men att de inte hade rätt att delta i EUvalet
1994.