Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

212 Mats Lundström
situation och lyssnar på argument om rökningens effekter inser de att
hans krav är rimligt.
Exemplet med rökarna i tågkupén visar hur man idealt sett kan
hantera en konflikt i en livsavgörande fråga inom ramen för demokratin.
Majoriteten inser att de bör respektera ett legitimt minoritetskrav.
Men demokratin som sådan förhindrar inte att majoriteten går emot ett
minoritetskrav, trots att det är moraliskt legitimt. Demokratin förhindrar
inte heller att majoriteten accepterar ett illegitimt minoritetskrav.
Häri ligger en utmaning för den som är anhängare av både demokrati
och moraliskt rimliga beslut.
Demokrati och mångkulturalism
Uttrycket ”mångkulturalism” har sitt ursprung i den författningspolitiska
debatt som fördes i Kanada under 1980-talet (Cardin 1996,
Kymlicka 2002:kap. 8). Den mångkulturella ”salladsskålen” i Kanada
består av ursprungsbefolkningar, en stor fransk nationell minoritet, en
stor grupp asiatiska invandrare samt den engelskspråkiga majoriteten.
Den politiska och statsvetenskapliga debatten om mångkulturalism
har också kommit att referera till en pluralism som inte bara handlar
om nationalitet och etnicitet, utan också om religion, sexuell läggning,
kön och val av olika livsstilar. Inom politisk teori förs debatten under
rubriker som ”politics of difference”, ”politics of identity” och ”politics
of recognition” (Kymlicka 2002:327; se även Kymlicka 1995).
På ett allmänt plan handlar debatten om hur man skall hantera konflikter
mellan grupper som inte bara gäller distributiv rättvisa, d.v.s.
om sociala och ekonomiska resurser, utan också om ett slags ”kulturell
rättvisa”. Denna rättviseproblematik rör dels frågor om diskriminering
av enskilda individer, dels frågor om kulturell neutralitet och
opartiskhet i offentlig politik.
Det mångkulturella samhällets konflikter förutsätts, i de flesta fall,
kunna lösas inom ramen för demokratin. Men vari består egentligen
demokratins utmaning i ett mångkulturellt samhälle? För att besvara
den frågan bör man först klargöra vad man menar med ”demokrati”.
Vad är demokrati?
Det sägs ofta att demokratibegreppet är ”essentially contested” (Gallie
1956). Men det finns trots allt en dominerande språklig konvention
bland statsvetare. Termen ”demokrati” har en beskrivande funktion