Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 4 Läroplanspoesi och demokratifostran 93
I princip utgår nu allt arbete i skolan med demokratifrågor från
tankegångar utvecklade inom den deliberativa demokratimodellen.
Den uttalade strävan efter överläggningar i samtalsform kan dock
spåras tillbaka till tidig efterkrigstid. 7 Från antagandet om att samtal
och dialog utgör demokratins rättesnöre kan man härleda skolans
uppgift att utveckla barn och ungdomar som kan kommunicera i en
demokratisk anda. Detta är en grundläggande förutsättning för att
deltaga i demokratiska processer, både i skolan och i samhället i stort.
Det sker emellertid enbart om skolan fungerar som en mötesplats där
reflekterande överläggningssamtal om moral och etik förs såväl
mellan elever som mellan elever och de vuxna på skolan. Socialt och
etniskt segregerade undervisningsmiljöer och segregerade informella
miljöer (skolraster, skolkaféer) försvårar skolans uppdrag att i
praktiken omsätta själva idén om överläggningssamtal. Genom samtal
utvecklar barn och unga sin demokratiska kompetens, vilket innebär
både konkreta kunskaper om demokratins former och förtrogenhet
med dess praktiska tillämpning (Englund 2000; Skolverket 2000c:9–
10).
Överläggningssamtal i skolor har som en uttalad målsättning att
stärka den svenska demokratin. Användningen av den deliberativa
demokratimodellen i svensk skola är dock långt ifrån okomplicerad
sett till skolans organisatoriska struktur och inriktning i fråga om kunskapsuppdraget
(Englund 2000:5–6). Det finns ett behov av att ge
betydligt större utrymme för en överläggningsargumentation såväl i
formella som i informella sammanhang. Vad det egentligen handlar
om är att skolans traditionella kunskapsförmedlande roll successivt
omvandlas till ömsesidig kommunikation som av både lärarna och
eleverna kan uppfattas som en meningsfull verksamhet (Englund
1999:43). Genomförandet av denna på nationellt plan uttalade ambition
försvåras av att varje kommun delvis kan välja olika skolstyrningssätt.
Skolverksamhet kräver en komplex organisation med
många inblandade aktörer. Denna komplexitet kan leda till att en helhetsbild
på skolan och dess uppdrag förloras, vilket gör att politiska
beslut ofta har svårt att få genomslag i skolvardagen. Det kan till och
med tyckas som att en politisk och en pedagogisk sfär har etablerats i
vilka man har ömsesidigt bristande kunskaper om innehållet i varandras
ansvarsområden. Denna situation fördjupar säkerligen gapet mellan
politiska intentioner och uppnådda resultat i skolans praktiska
verksamhet (Blidberg, Haldén och Wallin 1999:21). Hur skolan sköter
7 Ett historiskt perspektiv på överläggningssamtalet i svensk skola ges t.ex. i Englund
2000:7–10.