Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...

Kapitel 8 Engagemang och opartiskhet 229
(se Kymlicka 2002:294–295). Därför kan de motiveras opartiskt. De
är nödvändiga för att fatta opartiska beslut – beslut som möjliggör för
människor att förverkliga sina egna idéer om det goda livet på lika
villkor. Denna utgångspunkt är dock inte – och kan inte vara – neutral
gentemot dem som förnekar detta syfte (Barry 1995:123; jfr Beckman
2000:kap. 10).
En annan kritik mot deliberativ demokratiteori är att den undergräver
principen om politisk jämlikhet. I praktiken försvarar den ökat
inflytande för en intellektuell elit på bekostnad av vanliga medborgare,
hävdas det (se t.ex. Stokes 1998). Men om det politiska samtalet
förs på jämlika villkor är det argumenten, inte personerna, som fäller
avgörandet.
Ett ojämlikt inflytande på politiska beslut behöver inte vara ett
problem om skillnaderna i inflytande beror på att medborgarna medvetet
väljer att lyssna på dem som har sakkunskap och som argumenterar
insiktsfullt. Däremot är ojämlikhet i inflytande som beror på
ojämlikhet i ekonomiska resurser eller i tillgång till media problematisk
ur demokratisk synvinkel.
Det viktiga är att alla medborgare har samma möjligheter att
påverka politiskt beslutsfattande. Däremot kan man inte kräva att alla
skall vara lika framgångsrika i att påverka politiska beslut (direkt eller
indirekt via påverkan på andra). Demokrati innebär alltid att vissa förlorar
– både i debatter och i omröstningar. I den meningen kan
demokrati aldrig innebära lika inflytande (Dworkin 2000:kap. 4). 15
Därför behöver det inte vara något principiellt otillfredsställande
att vissa grupper saknar inflytande i den meningen att besluten går
emot dem. Däremot är det otillfredsställande om vissa grupper har
sämre resurser än andra att påverka politiska beslut i den riktning de
önskar.
Intressen och deliberation
Den deliberativa demokratisyn som förts fram här utesluter inte intressekamp
mellan medborgare. Men den föreskriver att medborgare skall
resonera opartiskt när de kommer fram till vilka intressen det är legitimt
att driva. Löntagare kan t.ex. i ett visst läge komma fram till att
det inte är rimligt att kräva högre lön därför att det skadar samhällsekonomin
eller därför att kraven är oskäliga. I ett annat läge kan de
15 För en analys av begreppet inflytande, se Dahl 1982:17–20.