Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Engagemang, mångfald och integration. Om möjligheter och hinder ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
28 Ludvig Beckman<br />
aktiebolag, skulle därmed vara oförenliga med politisk jämlikhet <strong>och</strong><br />
således även med demokratins idé. 9<br />
Men att hänvisa till den politiska jämlikheten framstår som fruktlöst<br />
om vi vill avgöra vilka rösträttsbegränsningar som är legitima.<br />
Påståendet att lika politiska rättigheter är eftersträvansvärt talar ju inte<br />
om för vilka. Den politiska jämlikheten gäller med avseende på några,<br />
men vilka kan inte avgöras med hänvisning till den politiska jämlikheten<br />
själv.<br />
Vi kan till exempel tänka oss en organisation eller förening som till<br />
årsmötet ger alla medlemmar lika rösträtt. En sådan organisation kan<br />
sägas vara demokratisk just eftersom där råder politisk jämlikhet.<br />
Samtidigt är det uppenbarligen så att varje förening eller organisation<br />
själv har rätt att avgöra vilka som får vara medlemmar. Ett fackförbund<br />
kan själv besluta om villkoren för medlemskap, en aktieklubb<br />
eller en kyrkokör likaså. Oavsett vilka dessa villkor är kan den politiska<br />
jämlikheten bevaras. Slutsatsen tycks därför vara att en aldrig så<br />
exklusiv <strong>och</strong> exkluderande klubb fortfarande kan vara demokratisk –<br />
om där råder politisk jämlikhet.<br />
Joseph Schumpeter argumenterade på ett likartat sätt för uppfattningen<br />
att en demokratisk stat inte nödvändigtvis behöver erkänna<br />
”allmän” rösträtt så länge som den är ”lika” (se Dahl 1989:120–122).<br />
USA skulle till exempel varit en lika välfungerande demokrati före<br />
som efter erkännandet av den svarta befolkningens politiska rättigheter.<br />
Anledningen är helt enkelt att politisk jämlikhet med avseende<br />
på den vithyade befolkningen existerade även tidigare (Sverige skulle<br />
dock med sin graderade rösträtt fortfarande betraktas som odemokratiskt<br />
före 1917/21). På samma sätt tycks en rad inflytelserika statsvetare<br />
resonera. Demokrati förutsätter politisk jämlikhet men inte<br />
någon bestämd gräns för vilka jämlikheten skall anses gälla. 10 Frågan<br />
om rösträttsbegränsningar framstår ur den synvinkeln som okomplicerad.<br />
Begränsningar med hänvisning till att någon del av befolkningen<br />
9 Det är vid närmare begrundan inte självklart om det är <strong>möjligheter</strong>na att utöva<br />
politiskt inflytande, sannolikheten att ett utnyttjande av dessa <strong>möjligheter</strong> är<br />
framgångsrikt, eller något annat, som skall fördelas jämlikt. Still (1981) redogör för<br />
sex olika tolkningar av den politiska jämlikheten: lika rösträtt, lika sannolikhet att<br />
påverka utfallet, lika andel av representationen, majoritetsstyre, anonymitet (att<br />
utfallet inte påverkas av vem som röstar eller i vilket valdistrikt rösten läggs). Det kan<br />
också diskuteras om rösträtten alls är nödvändig för förverkligandet av den politiska<br />
jämlikheten. Funnes det en perfekt fungerande preferens-inhämtarmaskin, som först<br />
registrerade väljarnas preferenser <strong>och</strong> sedan vidarebefordrade dem till beslutsfattarna,<br />
kunde väl de allmänna valen avskaffas? För en diskussion se Richardson 2002:63–64.<br />
10 Typisk är Stills (1981:378) åsikt att politisk jämlikhet råder om rösträtten är allmän<br />
men samtidigt ”subject to the usual exclusions”.
Change language